Ett slarvigt spelande Spurs med uddlösa Mido och Defoe på topp lyckades ändå enkelt vinna mot det gulröda Londonlaget med 3-1 efter mål av Jenas, Robinson (!) och Ghaly.

Egentligen borde man inte bli förvånad. Efter alla år som Spurssupporter har man lärt sig att allt kan hända men att man skulle få se Paul Robinson avgöra en match från eget straffområde var inte direkt något som fanns i tankarna när man bänkade sig för att se Spurs ta tre nya viktiga poäng mot The Hornets.

Landslagsmålvakten slog en frispark i höjd med eget straffområde och fick viss hjälp av en Watfordförsvarare som istället för att nicka undan den höga bollen släppte den till Ben Foster i målet. Englandstvåan, gissa om Foster får höra detta på nästa landslagssamling, missbedömde dock studsen och kunde inte göra mer än att beskåda årets märkligaste mål på White Hart Lane. Robinson fick förstås ta emot många gratulationer och stort jubel från publiken som inte trodde sina ögon.

Innan målet, som för övrigt kom efter en timmes spel, hade Jermaine Jenas gett Spurs ledningen i den första halvleken. Jenas nickade mycket snyggt in Pascal Chimbondas precisa inlägg från höger och visade samtidigt prov på härlig spänst då han närmast hängde i luften innan han satte dit pannan.

Målet var egentligen det enda att glädjas åt i den första halvleken. Det märktes ganska tydligt att matchen på måndag fanns i tankarna och spelarna verkade hoppas på en enkel resa till tre nya poäng. Som tur var hade inte motståndarna tillräckliga kvaliteter för att på allvar hota Spurs denna eftermiddag. Med andra ord var detta den perfekta matchen att spela två dagar innan omspelet i FA-cupen.

Den andra halvleken började ungefär som den första men efter att Robinson gjort sitt konstmål tände Spurs till en aning vilket också ledde till lite rappare spel. De bästa chanserna hade Tom Huddlestone, med ett mäktigt distansskott, och Mido, med årets miss (!). Foster revanscherade sig dock med två mycket bra räddningar.

Trean skulle ändå komma några minuter senare. Hossam Ghaly avslutade något turligt ett elegant anfall på högerkanten som involverade Defoe, Stalteri och Lennon. Efter fint kombinationsspel hittade Lennin fram till en på straffpunkten fristående Ghaly som via en back definitivt punkterade matchen.

Men matchens sista mål blev det inte. Det gjorde istället gästernas inhoppare Henderson när han med ett par minuter kvar slog in bollen i öppet mål efter att Chimbonda nonchalant tappat bollen till en motståndare. Målet betydde dock inte mer än att Spurs återigen inte lyckades hålla nollan. Något som var extra synd en dag som denna då Robinson definitivt hade varit värd att få göra det. Å andra sidan är han nog inte speciellt ledsen för det!

Segern innebär som sagt att Spurs nu ligger sexa i tabellen. Upp till femman Bolton skiljer nu bara två poäng medan det upp till Liverpool på Champions Leagueplats (inte kan väl Spurs nå dit) nu skiljer åtta poäng (kan bli elva imorgon). Låt oss nu fokusera på omspelet mot Chelsea på måndag. Tänk vad skönt det vore att vinna den matchen och med tanke på att allt verkar gå vår väg nu tror jag det går vägen! För kan vi vända mot West Ham på övertid, samtidigt som vår målvakt börjat göra mål och det beryktade Chelseaspöket försvunnit, eller åtminstone tillfälligt gömt sig, kan nog vad som helst hända!

COME ON YOU SPURS!!!

Spurs (4-4-2):

P Robinson
P Chimbonda – M Dawson – R Rocha – Y-P Lee (P Stalteri 80)
J Jenas – H Ghaly – T Huddlestone – S Malbranque (A Lennon 71)
J Defoe – Mido

Avbytare: R Cerny, R Keane, D Berbatov.

Watford (4-4-2):

B Foster
A Mariappa – D Shittu – L Doyley – C Powell
J Chambers (S Kabba 77), G Mahon – G Williams (D Rinaldi 62) – H Bouazza
T Priskin (D Henderson 56) – T Smith

Avbytare: R Lee, L Williamson.

Målskyttar:
1-0 Jermaine Jenas 41
2-0 Paul Robinson 63
3-0 Hossam Ghaly 85
3-1 Darius Henderson 89

Varningar:
–

Domare: Mark Halsey

Publik: 36 051 åskådare