En frustrerande afton slutade i 1-1 mot Portsmouth. Vi skapade chanser nog för en vinst men ska samtidigt vara glada för att vi återigen är över nedflyttningsstrecket.

Det är svårt att veta var man ska börja. Efter en sån här match är det ganska många känslor i konflikt. Vi hade behövt tre poäng, vi kunde fått noll. Så många chanser missade, men ändå så många chanser skapade. Trots besvikelsen över en missad vinst så ska jag försöka fokusera på det som jag själv tycker är något positivt att ta med sig från den här matchen.

Matchen började över förväntan. I min förhandsrapport skrev jag att det här var matchen som hade nästan allt utom möjligtvis bra spel. Det började bättre än jag hade trott. Vi såg bitvis skakiga ut i försvaret och Portsmouth var farliga i sina kontringar, men vi kämpade, rörde oss och skapade fler chanser än jag sett oss göra på länge. Men, det gamla hederliga Tottenham var tillbaka på planen. Ja, alltså inte det Tottenham som är stillastående, inte kämpar och inte skapar en enda målchans. Utan snarare det Tottenham som skapar chanser men inte kan sätta dem om de så spelade för sina liv. Defoe missade ett friläge, Corluka och Lennon hade skott som kanske borde resulterat och Defoe tvingade på nick(!) fram en bra räddning av David James i Portsmouth-målet. Då vet man också hur det brukar gå. Men den här gången blev det bara nära. Nugent kom helt fri med Gomes efter att King missat att ställa honom offside, men ett tämligen dåligt avslut parerades väl med fötterna av vår målvakt, som rimligen måste bära på både en och annan skada. I matchen mot Portsmouth såg jag inte en enda utspark från honom. Det är en aning oroväckande. Första halvlek slutade, trots hyggliga chanser åt båda håll 0-0, och det kändes verkligen som att matchen kunde sluta hur som helst. Särskilt med tanke på att Pavlyuchenko tvingats bryta efter en tuff tackling av gamle Tottenham-spelaren Sean Davis, King fått gå ut, och Gomes verkade skadeskjuten.

Den andra halvleken var inte heller särskilt gammal innan det första målet kom. Och målet var på något sätt typiskt för det gamla Tottenham vi lärt oss att hata att älska. Lennons skott tar på Campbell (tror jag) men räddas i sista sekund av James som kastar ut bollen direkt. I anfallet som följer skjuter Nugent, och när bollen touchar Bales fot smiter bollen naturligtvis in vid Gomes stolpe. Ridå, kunde man tänka. Hade det varit någon av de senare matcherna vi spelat så hade det säkert så också varit, men i den här matchen kämpade vi faktiskt och skapade chanser hela tiden. Jag vet inte om det var på grund av allt runt i kring matchen med spelar- och tränarbyten, men något var det. Tillslut gav det också utdelning då Modric krånglade sig fram till straffområdeskanten och snyggt vrickade fram bollen till Defoe som placerade bollen i mål. Värt att noteras i dessa mörka tider är att Defoe firade sitt mål rejält, något han inte gjorde då han nätade för Portsmouth mot oss. Det gäller att ta tillvara på det lilla.

Efter kvitteringen kändes det ungefär som i större delen av den första halvleken. Vi kämpade, förde spelet hyggligt, men man var ständigt rädd för att Portsmouth skulle kontra in ett segermål. Det gjorde de inte, men vi lyckades inte heller skrapa fram ett mål för tre poäng. Närmast kom Bent som mot slutet hade ett strålande läge på nick. Han fick bra tryck på bollen i alla fall. Synd bara att han inte hade vett att sätta den på mål, utan decimeterna utanför. Hade han haft bättre kontroll där så hade vi gjort 2-1 och, faktiskt, troligtvis vunnit. Hade vi vunnit så hade vi hastigt och lustigt tagit oss från 20-plats till 12-plats i tabellen – så otroligt jämt är det i Premier Leagues nedre halva just nu. Vi fick ett poäng, och tog oss över nedflyttningsstrecket, men vi är så långt ifrån säkerhet man kan komma då endast målskillnad skiljer oss från sistaplatsen.

Spelar vi som vi gjorde idag så tror jag faktiskt att vi kommer att klara oss kvar. Det känns tragiskt att vara hoppfull och säga att man hoppas att man klarar sig kvar, men det är den verkligheten vi lever i just nu. Om vi kämpar och skapar chanser som vi gjorde mot Portsmouth så måste vi kunna plocka poäng framöver. Både de poäng vi borde ta och en och annan oväntad. Spelar vi som vi gjort under de senaste matcherna så tror jag faktiskt att vi åker ur. Jag kan bara hoppas och be om att dagens insats inte berodde på motståndet utan att vi insett allvaret i situationen. Låt oss hoppas att det nästa gång räcker så långt som det borde. Nämligen till tre poäng.

Spelarbetyg:

Gomes 2 – Bra räddningar, chanslös på målet, men är man skadad så att man inte kan sparka en enda boll så märks det.
Corluka 3 – Några misstag, men jag vidhåller att han är en av våra bästa spelare. Även en lysande blockering.
King 2 – Inte den King vi känner. Gick ut tidigt med skada.
Woodgate 3 – Gjorde sitt jobb bra.
Bale 2 – Blandade och gav, som vanligt nuförtiden.
Lennon 3 – Vårt största hot framåt i första, jobbade bra även bakåt. Försvann under matchens gång.
Zokora 2 – Enkla misstag blandas med bra löpningar och brytningar.
Modric 2 – Bitvis lysande, allt för ofta osynlig. Fungerar bättre i fri roll i 4-5-1.
O'Hara 3 – Kämpade bra på två positioner. Fick inte riktigt till det så mycket framåt som jag hade hoppats.
Bent 2 – Hastigt inbytt. Svag tvåa. Missade lägen han borde satt, men kämpade mer än vanligt.
Defoe 3 – Svag trea. Satte ett mål, borde satt minst ett till.
Dawson 3 – Det kanske inte är snyggt, men han kämpar och gör sitt jobb.
Bentley – Spelade för kort tid för att betygsättas.
Pavlyuchenko – Spelade för kort tid för att betygsättas.