Den spelare vi i redaktionen har valt som central mittfältare är en spelare som var omdiskuterad under sin karriär i Tottenham Hotspur. Han är samtidigt en av de mest älskade spelarna på White Hart Lane de senaste årtiondena.

Mannen, myten, legenden Steffen ”The football genius” Freund.

Tottenham Hotspur 1998-2003
102 matcher (0 mål)

Steffen Freund är född 1970 och uppväxt i Brandenburg i det forna DDR. Han började sin karriär i klubben med det inte så sexiga namnet BSG Motor Süd och sedan vidare till storklubben i stan, Stahl Brandenburg . Efter murens fall öppnade sig karriärmöjligheter i väst för alla Östtyskar. Vår hjälte fick kontrakt med Schalke 04 där han spelade några år. Schalke 04 hade ekonomiska problem och Borussia Dortmund satsade ganska hårt på den tiden och köpte över Freund. I Dortmund blev Freund tysk mästare två gånger och som grädde på moset vann han och Borussia Dortmund Champions League 1997. Han är dessutom Europamästare med Tyskland 1996. Han är förmodligen en av de mest medaljhängda spelarna vi haft i klubben på senare år. Den som närmast kan konkurrera är Edgar Davids. Han köptes till Spurs av George Graham och blev en favorit för många fans redan från början. Hans spelstil är hård och uppoffrande. Många fans älskade och högaktade hans kamp och slit för laget. Det många av oss muttrade över var hans mer eller mindre totalt obefintliga näsa för mål. Han ska visst ha rekordet för mittfältare i Spurs att undvika att göra mål på så många matcher som möjligt. . Ett av hans smeknamn är ”Easyjet”. Det var det företaget som hade sina sponsorskyltar på den högsta läktaren på White Hart Lane och det var där Freunds kanonskott oftast hamnade. Han spelade 102 tävlingsmatcher för oss och gjorde inte några mål alls. FEL fel fel…Han gjorde faktiskt ett mål. I en försäsongsmatch mot Stevenage Borough fick han in en boll, vi vann matchen med 8-1. Elaka tungor hävdar att bollen aldrig var inne men det är inget annat än lögn och förtal.

Han var med i kampanjen som gav oss en seger i ligacupen 1999. Han var besvärad av skador i slutet av tiden i Tottenham och fick inte förlängt kontrakt. Han gick då till Kaiserslautern där det inte gick något vidare. Han spelade sedan 14 matcher för Leicester City. Han gjorde inga mål för dem heller. Han lade skorna på hyllan efter säsongen 2004. Han valdes in i Tottenham Hotspur Hall of Fame i december i år tillsammans med Darren Anderton: nuförtiden är han förbundskapten för det Tyska U-16 landslaget.

Jag hade själv nöjet att få se Steffen Freund in action vid ett par tillfällen. Publiken på the Lane hade för vana att ropa ”shoot” varje gång Freund fick bollen. Även om det var precis utanför egna straffområdet. Den gången jag riktigt förstod fansens kärlek till Steffen var när jag stod på läktaren precis bakom Leicester Citys mål och Steffen Freund skulle värma målvakten Ian Walker. Vi skanderade ”Shoot” och han tjongade in bollen, Vi jublade som var det ett 2-1-mål mot arsenal på stopptid. Kärleken var ömsesidig även om han då råkade spela i motståndarlaget. Den veckans garv i engelska tidningar var att Freund hade lovat att inte fira om gjorde mål mot Spurs. Han hade dock ett riktigt bra skott på mål som Keller fick sträcka ut duktigt för att ta. När han efter avslutad karriär dök upp på Old Trafford på bortaläktaren med sin son på armen iförd Spurs hemmatröja från Ligacupsegern 1999 så blev den ganska begränsade fotbollsspelaren Steffen Freund för alltid en legend för oss liljevita.

En del av er kommer säkert att rynka på näsan och undra hur det kommer sig att vi inte valde någon annan. Ett Spurslag utan att ha någon att reta sig på är inget Spurslag. Nu består vår trupp av stjärnor och tekniker och Steffen Freund.

I love Steffen Freund and Steffen Freund loves me!

Nästa position: Bänken & Manager (nyårsafton)

Tottenham Hotspur – Team of the decade

Robinson
Carr – King – Dawson – Taricco
Lennon – Carrick – Freund – Ginola
Keane – Defoe

Avbytare: ****

Manager: ****

Av: Tomas 'FreundTHSS' Berg