Ska man tycka illa om några så ska man veta varför. Varsågoda, en historisk tillbakablick på en av anledningarna varför vi är vackra och dom är fula.

I morgon vankas säsongens viktigaste match. De liljevita riddarna tar emot patrasket på andra änden av Seven Sisters Road. Tottenham Hotspurs versus Arsenal är ett av de mest laddade derbyna i Europa. The North London Derby är historia och engelsk fotbollstradition i sin prydno. Vi, med den rätta tron, tycker genuint illa om våra rödvita grannar och dom tycker inte om oss heller. Vi har inte gillat Arsenal sedan lång tid tillbaka. Varför då? Det kan inte bara ha att göra med att dom är våra grannar. Det har inte med att göra att dom har fler pokaler än vad vi har. Vi tyckte illa om våra grannar långt innan Sol Campbell gjorde sin famösa flytt. Jag förfäktar idén om att ska man tycka illa om någon eller några så ska man även känna till varför. Vi måste gå långt tillbaka i tiden för att förstå anledningarna till motsättningarna. När jag gick tillbaka i annalerna så avslöjades en historia med bedrägerier, mutor och ond bråd död.

Vi går först tillbaka till 1908 då Tottenham gav sig ut på en turné till Sydamerika. Laget besökte, tillsammans med Everton, Argentina för att möta ett antal sydamerikanska lag. På den tiden var en transport över atlanten från det norra halvklotet till det södra inget man gjorde på ett par timmar som man gör idag. Fotbollsmässigt var resan en höjdare. Spurs förlorade bara en av sju matcher och det mot Everton. Laget hamnade i lite trubbel när det blev upplopp och 17 personer blev skjutna. Under en match fick militär kallas in för att skingra pöbeln. Skingringen skedde med hjälp av baksidan på polisens sablar.
Hemresan skedde med båt så klart och för att göra den långa resan lite roligare så ordnades en maskerad, ”fancy dress contest” som vanns av två Tottenhamspelare. De hade klätt ut sig till Robinson Crusoe och Fredag. För att göra sin uppenbarelse lite mer trovärdig så lånade killarna kaptenens papegoja. Priset för deras storslagna vinst i maskeradtävlingen blev att de fick papegojan som pris. Papegojan levde sedan sina dagar på Tottenhams kontor på High Road.

Arsenal grundades 1886 det vill säga fyra år senare än THFC. På den tiden höll dom till i Woolwich i södra London. Vid tiden för berättelsen om sydamerikaturnén var allt frid och fröjd. Arsenal höll till i södra london och höll sig borta från oss. Friden tog slut 1913 då Arsenal flyttade till Highbury. Arsenal spelade då i andra divisionen medan Spurs höll till i högsta ligan. Den sista säsongen som spelades innan första världskriget satte stopp för organiserat ligaspel gick av stapeln med slut 1915. Ni som var vakna på historielektionerna vet att kriget bröt ut 1914. Många av Tottenhams spelare valde att ta värvning och många av dem kom aldrig tillbaka utan stupade i kriget. Spurs var ett av de lag som hade flest spelare som valde kriget före fotbollen. Självklart fick det återverkningar på resultaten och Spurs slutade sist i ligan.
När kriget var slut bestämde man att utöka ligan och det normala tillvägagångssättet var att man lät alla lag i den högre ligan vara kvar och fyllde på nerifrån. Arsenal hade slutat femma den säsongen men det smiddes planer på Highbury. När FA skulle bestämma vilka som skulle spela i första divisionen säsongen 1919-20 så var helt plötsligt Arsenal ett av de lagen och Tottenham var i andra divisionen. Arsenal har sedan aldrig åkt ur högsta divisionen. Att det var mutor med i spelet tror jag inte ens den mest förhärdade Arsenalsupportern förnekar.
Det som gör den historien extra läskig är att samma dag som Arsenal begick det här sveket mot Tottenham och några andra lag (Wolverhampton Wanderers ochSmall Heath nu kända som Birmingham City) så dog papegojan!
Därför kan man ibland höra supportrar kalla Arsenal för papegojmördarna.