Hur gick det nu för Spurs utan 4 ordinarie spelare i startelvan? Tämligen lysande skulle det visa sig.
FÖRSTA HALVLEK:
Som sagt, utan 4 (!) ordinarie och viktiga kuggar i Spurs, såg startelvan ut såhär:
Lloris
Walker, Alderweireld, Vertonghen, Davies
Wanyama, Sissoko
Alli, Eriksen, Son
Janssen
—
Det var en rafflande start på Riverside stadium. En väldigt hög intensitet under de första minuterna. Supportarna på plats borde nästan ha satt folkölen i halsen när Hugo Lloris tvingas till en kanonräddning efter ett riktigt snabbt anfall från Middlesbrough.
Lika snabbt vänder det och kort därefter skjuter Dele Alli ett mycket farligt skott från ytterkanten av straffområdet. Hörnan som följer blir resultatlös men Spurs bibehåller anfallet. Attack från höger, Vincent Janssen har bollen och håller effektivt bort sin försvarare och passar sedan vidare till Heung Min Son som kliver in genom straffområdet…
MÅL! 7:e minuten. 1-0 till Spurs. Son skjuter enkelt in bollen efter han tämligen ostörd fått kliva in i straffområdet. Fint anfall och en riktigt fin start på matchen. Janssen assisterar.
Matchen lugnar ned sig något efter målet, men båda laget fortsätter att vilja gå framåt. Middlesbrough överraskar mig genom att visa prov på ett stabilt passningsspel samtidigt som dom har ett stort bollinnehav.
—
I den 15:e minuten visar Christian Eriksen prov på sin fina passningsfot, två gånger om dessutom. Två fina crossbollar in i straffområdet som dock blir resultatlösa, men jag vill ändå påpeka detta ty det är just sådana passningar som har saknats från honom tidigare under säsongen. Hans beteende på planen talar tydligt att hans mentala status pekar stabilt uppåt vilket är ett stort lyft för Spurs.
—
Jag gillar verkligen inte när man drar ned på intensiteten i spelet efter att laget lyckats göra mål, så därför blir jag väldigt glad när jag ser att Spurs åter igen drar upp taktpinnen efter några minuters tomgång.
Reslutatet kommer tämligen omgående. Återigen ett fint anfall med flera one touch av Spurs så får Son bollen till vänster i planen, drar en solotripp i straffområdet och sedan klipper han till bollen med högern (!).
MÅL! 23:e minuten. 2-0 till Spurs. Son’s skott går i en vacker båge runt ett par försvarare och upp i målvaktens vänstra kryss. Även efter 2-0 målet fortsätter Spurs att spela väldigt bra och har ett gäng bra anfall. Dock lurar Middlesbrough påpassligt och de få gånger de sticker upp ökar pulsen en aning.
—
I den 35:e minuten sveper Toby Alderweireld ut en svepande boll till Son på vänsterkanten. Son tar nåra kliv mot hörnflaggan och dammar in bollen efter marken mot straffområdet. Efter ett par vändor av flipperspel dimper bollen ned hos Moussa Sissoko som i sned vinkel skjuter rakt på Valdés i Middlesbrough. Ännu ett av alla de fina anfall som Spurs producerar under den första halvleken.
STRAFF! ELLER? Dele väggspelar med Victor Wanyama i straffområdet och Dele får sedan en väldigt hård och tydlig knuff i ryggen och som följd ramlar han. Domare Graham Scott friar, men det borde verkligen ha dömts straffspark!
—
Ryggdunkningarna är tydliga när Spursspelarna lunkar av planen efter första halvlek. Alla känner att 2-0 ligger i underkant.
ANDRA HALVLEK:
Eriksen städar på centrala mittfältet, Dele dansar på sidlinjen samtidigt som han får till ett par nutmegs på Middlesbroughspelare och Janssen river och sliter. JA, Spurs fortsätter att spela bra och underhållande fotboll.
Janssen har efter bara 10 minuter av andra halvlek haft 3 skottlägen i bra position, men skärpan och fokuset i avsluten lyser fortfarande med sin frånvaro hos vår holländare.
—
Efter 60 minuter av matchen fortsätter bollen att gå som ett snöre mellan Spursspelarna. Bollinnehavet är vårt, spelet är vårt, chanserna är våra. Resultatet är lite i underkant sett till matchbilden. Men det är ju så det är, och likt hur Michael Owen skulle kunna ha uttryckt sig i en tv-soffa i någon brittisk kanal så ”gör du inga mål så blir det inga mål”.
Det är smått frustrerande att se Dele och Janssen gång på gång nästan ”kasta bort” fina lägen. Våra anfall byggs upp riktigt bra och effektivt men lika oeffektiva är avsluten. Det är synd. Vi borde redan ha gjort ytterligare 1-2-3 mål och då lett med 5-0 och därmed ha stängt denna match. Stänger man inte matcher, gör man inte mål på fina avslut så finns alltid risken att motståndaren sticker upp och gör en reducering.
—
MÅL! 66:e minuten. 1-2 till Spurs. Mycket riktigt. Spurs gör som sagt inte mål på sina chanser och då kommer det där redigt onödiga baklängesmålet som ett brev på posten. Efter en brysk kapning av Kyle Walker får Middlesbrough en frispark utanför straffområdet. Stewart Downing slår bollen i en fin båge mot borta halvan av straffområdet och där gruffar sig Ben Gibson till sig ett nickläge. Han sätter pannan till och bollen studsar retfullt in i Lloris högra burgavel. Surt, bittert och trist.
Målet från Gibson ger energi till hela Middlesbrough. Spelarna börjar jobba hårdare och publiken sjunger starkare än tidigare. Den tidigare så Spursdominerande matchbilden har ändrats och en nervositet börjar att hägra.
—
70:e min byte.
In: Lamela.
Ut: Sissoko.
Samtidigt blir Spurs mer och mer tafatta framåt. Middlesbrough har bytt in Adama Traore och Jordan Rhodes, och skapar tillsammans mer och mer farligheter i Spurs straffområde. Ett par fina skott och nickar skapar oro, men vår eminente Lloris reder ut båda situationerna.
I och med denna oron som faktiskt skapas, vill jag återigen påpeka vikten av att stänga matcher. Vi MÅSTE bli bättre på detta. Leder vi med 2-0 och fortsätter att skapa fina lägen, så måste ett par av dom gå i mål. För annars kommer alltid motståndarna, oavsett vilka, att ligga och lura.
—
86:e minuten byte.
In: Harry Winks.
Ut: Vincent Janssen.
Ett par riktigt händelsefattiga minuter följer. Dock är Lamela pigg. Han äger mycket boll och visar en stark vilja av att skapa något.
90:e minuten byte.
In: Georges-Kevin Nkoudou.
Ut: Christian Eriksen.
De sista 5 tilläggsminuterna är inte direkt spännande eftersom både Spurs och Middlesbrough känns tröttkörda. Inget av lagen tar riktigt tag i taktpinnen och det leder till att matchen slutar 2-1 till Spurs.
Slutsummering och mina egna tankar kring matchen:
”Va skönt. 3 poäng in på kontot”. Det var tyvärr den känslan som jag avslutade matchen med. Efter att ha dominerat totalt i 60 minuter, bjuder vi mer eller mindre in Middlesbrough i matchen.
”Men vänta, det var ju ingen bjudning som deras mål kom på” tänker kanske någon av er. Nej, målet i sig var ingen bjudning. Men att vi INTE avgjort matchen i ett tidigare skede, sett till hur vi spelade och framför allt sett till de fina avslutningslägen som vi faktiskt skapade, så blir det en bjudning att Middlesbrough får in en reducering. Det gör att dom endast är ”ett anfall” ifrån att kvittera till 2-2.
Detta mönster är ingenting nytt. Det var samma visa i förra omgången mot Sunderland och gång på gång har vi visat tydliga svårigheter i att stänga och avgöra matcher.
MEN. De första 60 minuterna, minus några få halvanfall från Middlesbroughs sida, var vi TOTALT dominanta. Vi saknade Harry Kane, Danny Rose, Moussa Dembele och Eric Dier men ändå gick vi ut och gjorde en såpass bra match. Son visade återigen att denna säsongen blir han att räkna med och även om mitt tips på Janssen i målprotokollet sprack så jobbade han extremt hårt, skapade lägen samt att han passade fram till Son’s 1-0 mål. Sissoko sprang, Wanyama slet och firma Eriksen/Dele fick igång ett väldigt bra snurr på Spursmaskinen vilket är väldigt positivt och roligt att se.
Även om jag är besviken på vår saknad av tydligt stänga matcher, är det ändå ett styrkebesked att ändå kunna hålla skärpan uppe och till slut ändå vinna matchen tämligen behagligt. Just den saken är en av de många saker som tränare Pochettino verkligen har lärt Spurs.
Till sist: Upp med huvudet och blicka framåt!
Den energin och spelglädje som Spurs visade upp idag hoppas jag innerligt att vi tar med oss in till Champions League matchen på Tisdag borta mot CSKA Moskva. Även om vi förlorade premiären hemma mot Monaco, så återstår det 5 matcher och 15 poäng att spela om. Jag tror stenhårt på att vi tagit lärdomar av matchen mot Monaco där det framför allt var en bristande inställning och dålig vilja som var vår tydliga akilleshäl i den matchen.
Jag tror på en helt annan inställning på Tisdag i Moskva. Det känns som att den matchen är ”ours for the taking”!
#COYS
#TTID
// Mikael Thunborg
Lämna en kommentar