Två mål vardera från våra guldgossar Harry Kane och Dele Alli säkrade en betongsäker seger mot ett väldigt letargiskt Watford. 2017 har börjat och Tottenham öppnar året övertygande.
Vinsten för nu upp Tottenham till topp-fyra skiktet för första gången sedan oktober 2016. Även om Watford inte bjöd på särskilt starkt motstånd, det är nästan en överdrift att bara säga så, så konstaterade en nöjd Pochettino efter matchen det som många av oss spursare tänkte, att detta ändock var en av de bästa insatserna hittills i år.
En ribbträff från Dele Alli en bit in i första halvlek, och trots att Watford ställde upp med 5 försvarande spelare så kändes det nog allt som om Tottenham skulle spräcka nollan förr eller senare.
Kierian Trippier som gjorde comeback i startelvan på grund av Kyle Walkers avstängning spelade sedan kyligt fram Harry Kane som ännu kyligare avslutade mellan gamle Spurs-bekantingen Gomes och första stolpen.
Samma spelare var även inblandade i Tottenhams andra mål, där Harry Kane visade sin beslutsamhet bland bolltittande Watford-försvarare och stal ett otroligt fint inlägg från Trippier för att sätta in tvåan. Harry Kane som för dagen gjorde sin 100:e Premier League match noterades då också för sitt 58:e och 59:e mål i samma liga. Anmärkningsvärt!
Tottenham avslutade sedan första halvlek genom att sätta definitiva spiken i kistan, 0-3 genom Dele Alli efter det att Younes Kaboul, som aldrig gjorde någon assist under sina två sessioner i Spurs, klantigt frispelat vår supertalang som nu har fem mål på sina senaste tre matcher.
Visst känns det bra på högerbackspatsen? För mig är Walker supergiven, men att kunna kasta in Kieran Trippier och få en sådan insats som denne bjöd på visar vilket starkt stål som gömmer sig och knackar på dörren till a-laget. Trippiers inläggsfot hör faktiskt till den bästa i ligan. Är det för mycket hybris att säga så?
Vad Mazzari sa till Watford i halvtidsvilan vet vi inte men vi kan nästan garanterat konstatera att det handlade om att stoppa blödningen. Watford försökte febrilt under andra halvan att döda all form av momentum som Tottenham byggde upp, och trots att man åkte på ett 0-4 tidigt in i andra halvlek, denna gången tack vare den för dagen väldigt bleka Sebastian Prödl som gav Kane möjligheten att frispela Alli, så lyckades man ändå stoppa Tottenham. Det var också tydligt från vår sida att vi gick in med avsikten att ta det lugnare och spela av andra halvlek. Kanske hade segersiffrorna blivit ännu större, men risken för skador isåfall överhängande. (Hade Son haft mer kyla i sina fem avslut hade vi kanske nästan träffat tvåsiffrigt dessutom)
Summa summarum, formen är tillbaka. Det märks framförallt i spelare som Dele Alli som hade lekstuga mot Watford. En tydlig förändring har skett hos honom tycker jag. En liten del av hans ego har försvunnit för att bli en ännu större lagspelare, men han har fortfarande kvar en stor del av det mod och den kreativitet som vi lärt känna.
Samma gäller Spurs. Vi har en väldigt hög lägstanivå under Pochettino, det märks framförallt på hur svårt det är att bryta ned oss. Det känns onekligen bra att hålla på Spurs just nu!
Skrivet av Robin D
Trippier’s perfekta krossar/passningar ledde till två Kane-mål. Och Kane betalade tillbaka genom att förarbeta och passa till Alli’s två mål. Snyggt.
Men frågan är – mot Chelsea – behåller Pochettino sin trebackslinje trots att Vertonghen då är tbx? Vem petar han i en trebackslinje? Wimmer eller Dier?
Jag gissar 3-6-1:
Kane
Rose Eriksen Alli Walker
Wanyama Dembele
Verts Dier Alderw
Lloris