Vi står inför en extremt hypad match då Tottenham skall möta Chelsea på Wembley, och man kan tro att det är en final som det rör sig om, med tanke på hur snacket har gått innan, men vi har enbart kommit till semifinalen. Detta är dock ett möte som sitter inne på mer tyngd än vad som syns vid första ögonkastet, ett möte som kan komma att få konsekvenser utanför den engelska cup-tävlingen, och kan komma att påverka jakten på ligatiteln.

Vi är nämligen mitt uppe i titelloppet och efter förra helgens resultat, då vi fick se Chelsea vika sig totalt för José Mourinhos Manchester United och förlora 2-0, har denna titeljakt fått nytt liv. Efter att vi hade hela tio poäng upp till ligaledarna Chelsea har det avståndet nu krympt till enbart fyra poäng, med sex matcher kvar att spela. Det är förstås fortfarande en bit kvar, och det kräver att Tottenham inte förlorar några matcher samtidigt som Chelsea måste förlora ett ochh annat möte, med ett hyfsat enkelt spelschema kvar. De har även en otrolig förmåga att nöta ut matcher och få med sig resultat även om de inte är på topp.

Men Tottenham har momentum. Vi är för närvarande obesegrade i åtta raka matcher i alla turneringar och vi har gjort 28 mål men enbart släppt in fyra stycken. Chelsea kommer att behöva gå in i denna matchen med en förlust i ryggen, medans Spurs är på topp för tillfället, med en 4-0 vinst mot Bournemouth senast. En vinst för oss på Wembley kan komma att betyda oerhört mycket i titeljakten i slutändan, psykologiskt sett, och kan ge oss så mycket mer än en finalplats i FA cupen.

Chelsea ligger dock fortfarande först i Premier League, och trots att de åkte på en minst sagt dråplig förlust mot Manchester United, och en i Londonderbyt mot Crystal Palace på Stamford Bridge, så har de gjort en toppensäsong. Antonio Conte tog över ett Chelsea i spillror, och lyckades vända alla – inklusive Eden Hazard och Diego Costa som i slutet av förra säsongen såg helt färdiga ut – till ett vinnande lag ännu en gång. Conte har en beundransvärd förmåga att motivera spelare, och trots att hans engelska knappast är något att hänga i julgranen, kan han kommunicera sina mål och motiv till spelarna och motivera dem. Han är dessutom ett taktiskt snille och vet hur han skall nyttja sina tillgångar. Därtill är Conte en lustig figur att betrakta från sidlinjen och han är ödmjuk nog, så en står ut med honom. Det återstår att se vad han har gjort för förberedelser inför detta möte, och huruvida han kan stoppa Mauricio Pochettino och den momentum-våg som hela Tottenham-truppen rider på för tillfället.

Okej, jag skall sluta upp med att nämna momentumet, annars kommer det garanterat att försvinna. Tottenham har gjort en mycket imponerande radda matcher och vad jag är mest imponerad över är det faktum att vi har lyckats vinna dessa MÅSTE matcher mot mellan- eller botten-lag. Inte bara det, vi har dessutom gjort det med bravur! Vi har gjort mål, utan Harry Kane på anfallet! Vincent Janssen har för bövelen gjort mål, från öppet spel! Vi har lyckats hålla tätt utan Danny Rose på vänsterkanten! Jag skulle inte nämna m-ordet mer, men detta är sannerligen en extremt skön utveckling. Men vi kan fortfarande inte slappna av. Pochettino har som välbekant en förmåga att få sina lag att prestera som sämst i det sista skedet av säsongen, vilket vi alltför smärtsamt fick beskåda förra säsongen då vi tappade jakten på titeln och andraplatsen till Arsenal. Som det ser ut för tillfället kommer vi inte att behöva oroa oss alltför mycket för norra London-grannarna, men likväl får vi inte ta det lugnt för det. Även om det fortfarande är en lång väg kvar till en eventuell titel behöver vi nu bita ihop och hålla i, då jag inte tror att någon vill se oss säcka ihop så fatalt likt förra säsongen.

På skadefronten ser det osäkert ut för Chelseas Gary Cahill, som har spenderat de senaste två nätterna på sjukhuset av oklar anledning. Även Thibaut Courtois plats i målet ser mycket osäkert ut, efter en ankeltvist, och belgaren, som inte stod i mål i mötet med United, är inte garanterad i mål. Även Marcos Alonso är ännu inte klar för att starta, då han var tvungen att stå över matchen mot United på grund av sjukdom. På Tottenhams sida är Danny Rose det största frågetecknet. Den engelske vänsterbacken var tvungen att gå av i mötet med Sunderland efter knäskada och det ser inte troligt ut att han kommer kunna komma tillbaka i denna match. Harry Winks är borta för resten av säsongen, och Erik Lamela är fortfarande borta med sin höftskada.

Det skall bli mycket spännande att se hur Conte nu väljer att ställa upp sitt lag efter att United och Mourinho lyckades hitta ett sätt att nollställa Contes spelsystem. Italienaren har inte varit alltför intresserad av att göra mycket förändringar till sin startelva, men kan nu tvingas behöva röra om lite för att se en förändring. Tottenham kommer med all förmodan att fortsätta i samma stil som de har spelat på sistone, ett system som uppenbarligen verkar fungera.

Kane

Song Heung-Min, Dele Alli, Eriksen

Dembele, Dier

Davies, Vertonghen, Alderweireld, Walker

Lloris

Jag har en mycket god känsla inför den här matchen. Det finns så många faktorer som spelar in här och det är en extremt laddad match. Vi vill alla vinna över Chelsea, och vet efter förra gången vi möttes att det är mycket möjligt. Därtill finns det här en väldigt konkret möjlighet att vinna en pokal, något som vi inte har haft på ett antal år och som skulle kunna markera hur seriösa vi numera är. Det skulle såklart vara väldigt välkommet, men för att vara ärlig skulle det mest kännas skönt att få trycka dit Chelsea igen, och få ett psykologiskt övertag i ligan. För min del är Premier League fortfarande det viktigaste, och en Champions League-plats till nästa säsong. Det ena utesluter inte det andra och förhoppningsvis kan vi, efter att äntligen ha överkommit vårat Wembley-spöke mot CSKA Moskva, rida på vårat m——- och ta oss till FA cup-finalen och ta med oss det där psykologiska övertaget i våra sista ligamatcher.

// Emma Tobiasson