Den tidiga söndagsmatchen mellan Tottenham och Crystal Palace var väl medialt den minst intressanta matchen denna dag. Tottenham hade på förhand ett väldigt bra utgångsläge när man mötte jumbon medan manchesterklubbarna hade både Arsenal och Chelsea. Ett ypperligt tillfälle att antingen minska gapet uppåt eller öka klyftan neråt.

Spurs ställde upp med Gazzaniga i målet när både Lloris och Vorm är skadade. Även Dele Alli var skadad inför dagens match och ingen Dembele i början, vilket öppnade för Sissoko och Son från start. Jag hade rätt i wingbackstipset med Rose och Aurer från start också.

Spurs va både pigga och trygga från start men lite halvchanser första kvarten. Sissoko och Eriksen fick mycket boll och yta att spela på och Winks ser ut som han spelat i Premier League i 8 år. När Palace försökte trycka upp spelet var det via längre bollar mot Zaha. I rapporten inför matchen skrev jag om att Zahas snabbhet emot våra mittbackar kunde vara det största hotet. 25 minuter in kom en djupledsboll mot honom där Dier startade 2 meter före honom men räddades endast av en klockren brytning när han tappade fart mot Zaha.

Spurs har annars ett stort bollinnehav men fantasin och de avgörande passningarna lyser med sin frånvaro. Det syns att Aurer och Sissoko gillar varandra men bollen fastnar lite för mycket på deras kant och Son på vänsterkanten springer mest med ryggen mot bollen. Just de löpningarna tycker jag är Spurs akilleshäl denna säsong när spelet hackar ibland. Viljan och löpningarna finns där men när tre spelare sätter fart med ryggen mot bollen blir det ett för stort gap från bollhållaren till de löpande spelarna. Där saknar vi t ex en Alli som brukar sjunka ner i banan när de löpningarna tas och bli länken fram till straffområdet.

Första halvlek gav tyvärr inte någon mersmak och känslan av att europaspelet hade satt sitt spår fastän rotationen var stor. I andra halvlek fick vi se ett fortsatt bollinnehav av Spurs men det dröjde ända till den 64 minuten innan Son lyckades få in ett snyggt skott bakom Speroni. Efter målet kändes Spurs ganska mätta på matchbilden men Palace spelade upp sig markant och framförallt Townsend och Zaha vållade mycket bekymmer för Spurs försvar. Townsend lyckades med sina överstegsfinter (bör vara sönderlästa nu egentligen) och fick ett par hyggliga chanser mot mål och Gazzaniga fick visa varför Pocch värvade honom som en relativt okänd spelare i somras. Winks byttes ut i halvlek mot Dembele och endast en småskada kan ha varit förklaringen då Winks var första halvleks bästa spelare.

Spurs lyckades hålla ifrån och vinna matchen men med lite småskador är ett landslagsuppehåll välkommet. Palace är ett bättre lag än att ligga jumbo men Spurs måste visa en mer fantastifull fotboll än detta. Det absolut mest positiva som jag tar med mig är Sissokos arbetsinsats. Hans defensiv var felfri och han krigade på bra i offensiven. En spelare som ger Spurs ett stort sparkapital till kommande matcher. Nu laddar vi batterierna och samtidigt laddar för North London Derby den 18 november.

 

Laguppställning.

Gazzaniga
Sanchez Dier Vertonghen
Aurier Winks (Dembele 45´) Sissoko Rose (Davies 90´)
Son Eriksen
Kane (Llorente 77´)

 

 

Lagmässigt gör Spurs absolut ingen dålig match utan vi behåller god kontroll på matchen. Aurer hade en lite sämre dag på jobbet medan det är roligt att se Rose tillbaka på sina offensiva räder. Son gör mycket bra men blir lite otålig både i löpningar och avslut emellanåt medan Sissoko var dagens belåtelse. En spelare som växer i mina ögon. Synd på Winks då han börjar se ut som en rutinerad spelare vid ung ålder. Kul med vinst vid stor rotering av laget och oavsett det lite hackiga spelet växer truppen ytterligare.

 

COYS

Johannes Glanz