Det var verkligen inget skönspel som utspelade sig under måndagskvällen på Turf Moor. Innan matchen undrade jag om vi kunde göra det en kall, blåsig och regnig kväll i Burnley. Svaret blev, ja det kunde vi. I en riktig brunkarmatch så vänder vi hem till London med 3 sköna poäng efter att Son nickat in matchens enda mål.

Innan matchen.

Mourinho skickade ut ett ganska väntat lag. Det var muskler och snabbhet som belönades med en startplats. Dier var tillbaka efter skada och tog plats bredvid Toby i mittförsvaret. Den danska stålmannen Højbjerg fick Sissoko och Ndombele som sköldkamrater. Längst fram flankerades Kane av duracellkaninerna Son och Lucas. Bänken var otroligt fin med spelare som Vinicius, Lamela, Lo Celso och Bale mfl. Vilken bredd vi har just nu.

1:a halvlek.

Första halvlek är en jämn historia. Visst har vi mer boll, men Burnley känns hela tiden farliga med sina långbollar upp mot Wood och Barnes. Burnleys anfallsduo tar verkligen inga fångar. In stenhårt och ofta ganska fult i varje duell, framför allt Barnes gick ju över gränser ett flertal gånger. Att det inte ens blev gult när han satte en armbåge i Tobys ansikte är ju skrattretande. Till och med Herr Gåman måste ha sett förseelsen. Chansmässigt skapas det inte mycket första 45. Lagen har lite halvlägen, men inget som känns riktigt farligt. 0-0 i paus får betraktas som rättvist.

2:a halvlek.

Inga byten görs i paus, vilket också syns på lagens spel. Matchen ser precis likadan ut som under de första 45 minuterna. Tottenham försöker spela sig igenom ett väldigt kompakt hemmaförsvar och så fort Burnley får bollen så slår man långt. I den 57:e minuten ersätter Lamela en blek Lucas. Genast tycker jag vårt anfallsspel blir lite bättre. I Lamela får vi en spelare som rör sig oväntat och gör oväntade saker. Betydligt svårare att läsa av än Lucas. Men chansmässigt händer det inte mycket mer. Det är inte förrän strax efter 70:e minuten som matchen öppnar upp sig. Allt börjar med att Tarkowski kommer högst på en hörna, men Kane rensar undan på målinjen. Där och då vaknar vi till liv på riktigt. Först är Davies nära efter inspel av Lamela, sen blir Son fint framspelad av Ndombele innan till sist Son kommer helt fri på en hörna och nickar in ledningsmålet. Givetvis framspelad av Kane. Uddamålsledning med ca 15 minuter kvar. Det är nu vi Spurssupportrar börjar svettas på riktigt. Men den här kvällen klarar vi av att försvara vår ledning riktigt bra. Burnley matar in bollar mot straffområdet, men vi har ganska bra koll. Vi tar med oss 3 härliga poäng hem.

Tankar efter matchen.

Tycker vi gör en stabil insats i en svår bortamatch. Absolut ingen bländande insats, men stabil. Vi får våra poäng och hakar på i toppen. Ibland får man vara nöjd så. Ser att en hel del kritiserar vårt spel. Vet inte riktigt vad det är man begär? Att vi ska flyga fram i varje match och vinna med 4 mål? Det är inte så Premier League funkar, särskilt inte denna säsongen. Tittar man på resultaten så ser man att inget lag går säkert oavsett motstånd. Det kommer bli många sådana här matcher och då gäller det att man klarar av att vinna dessa.

Matchens spelare är utan tvekan Toby. Vilken insats.Väckte Barnes armbåge den gamla Toby till liv igen? Även Sissoke och Lloris bör framhållas. Sissoko för det enorma slit han gör och Lloris för sina säkra ingripande i vårt straffområde.

Nu laddar vi om inför torsdagens match i Europa League mot Royal Antwerpen för att sen ta emot Brighton till helgen. Det är bara till att öka!

COYS!

Christian Berg