En europakväll är åter till ända och det finns tre positiva saker att ta med sig. Gruppspelet är avgjort (till sådan grad att vi är vidare), inga skador och förhoppningsvis slipper vi Europas bakgård till nästa säsong. Matchen överskuggas av kommande derby och idag är det egentligen bara göra ett avstamp från Europa och blicka till söndag.
Inför matchen satt undertecknad i Ledley Kings knä TV och var något missnöjd med den starka startelva som matchades. Jag tyckte, inför matchen, att detta var en match vi skulle städa av på vägen mot Gdansk och det skulle vi klara av med endast reserver. Efter matchen gå José ut och säger att han faktiskt inte vågade ställa av vissa tongivande spelare samt att han sett en markant skillnad på motivation i gruppspelet. Jag köper det i efterhand då jag troligtvis överskattat våra reserver och deras dagsform.
Vi pratade ytterligare om att innermittfältet var spännande med kreativa spelare som Lo Celso, Ndombele och Höjbjerg men i efterhand så går jag tillbaka till det jag sagt tidigare att det blir svårbalanserat med en så ensam trea i mitten när de offensiva spelarna hamnar för högt uppe och vi har inte tillräckligt bra mittbackar för att avlasta ytan bakom mittfältet. Då spelar det ingen roll att Höjbjerg är i sitt livs form eller att Ndombele har lungor som en skidåkare. Finns det ingen klassisk städgumma så får vi inte utrymme för det kreativa. Vi såg under matchen flera gånger där intentionen är bra i passningarna när våra offensiva spelare går i djupet men då vi vinner boll för långt ner i banan är det lätt för motståndarna att täcka av ytorna på ett bra sätt. Jag vill se en klassisk Sandro-typ (i hans bästa moment) som städar högre upp i banan och skapar snabbare spelvändningar.
Ytterligare så pratade vi om Mourinhos taktik att låta motståndarna ha bollen, föra spelet sedan straffar vi dem snabbt och vinner matcher. Mot ett lag som Linz ska man inte gå ut med den grundtanken utan se till att man har tillräckligt bra kemi i lagets passningsspel (och en grundtanke i uppspelsfasen) att man spelar ut ett lag som är så mycket sämre på pappret.
Matchen finns det inte så mycket att säga om. Det var nära att motivation slog klass denna kväll då Linz egentligen var mycket hetare i många situationer. Hart visade att han inte är med i truppen för att konkurrera med Lloris utan är den reserv han värvades som. Vidare så var det kul att se Tanganga tillbaka men att spela bredvid en Sanchez som i mångt och mycket är en säkerhetsrisk finns det inte mycket att hämta i helhet. Bale har en bit kvar till form och Lo Celso kräver mer än en Son framför sig för att hitta bollar. Dock var det kul att se att Bale (på straff) fick göra sitt första europamål i den liljevita tröjan på mer än tio år.
Vi har fortfarande svårt att täppa luckorna framför backlinjen samt vinna bollar högre upp i banan för att såra snabbare i Mourinhos spelsätt.
Matematiskt är vi klara för avancemang men vi vet ju att lottningen framöver kan bli mycket svårare om vi inte slår Antwerpen i sista omgången (inbördes möten går ju före) så det gäller att kunna ställa om två gånger nu då matchen mot Arsenal ändå ses som viktigare. Men en bra lottning i Europa kan bana iväg för en lättare väg till Gdansk.
Idag är det bara glömma gårdagen. Vi är vidare i Europa och kommer färga den cupen mer vit under vintern och våren. Men det viktigaste nu är att se till att Norra London förblir liljevit så det är bara kyla din Pripps, ladda med pepparkakor och invänta andra advent.
Framtiden är Liljevit
COYS
Johannes Glanz.
Ps. Glöm inte musikhjälpen tillsammans med LKK och THSS.
Lämna en kommentar