Vi möts ständigt av oroligheter i världen när vi tittar på nyheterna. Krig, våld och galenskaper. Några hejar på, några blir arga, några funderar kring vad som ska hända härnäst. I lördags vaknade vi upp till nyheterna om en attack mot Paris. Tidigare i veckan hade Beirut utsatts. Oskyldiga människor som du och jag dödade. Galenskap.

Jag åkte till en fotbollsturnering i Stockholm tidigt på lördagsmorgonen med sänkt huvud. Kände mig inte glad. Allt kändes lite tyngre än vanligt. Väl på plats i Liljeholmshallen för 3 matcher inomhusfotboll möts man av massor av människor. Alla tagna av nyheterna. Men mitt i all jävulskap förbrödras vi i tugget kring turneringen som snart ska dra igång. Jag hade min Tottenhammössa på mig, det väckte diskussioner. Kring Eriksens roll i matcherna mot Sverige, kring 1-1 resultatet på Emeraten, kring Harry Kanes avslut och kring kärleken till fotboll. Blandningen av människor i hallen var maxad. En perfekt mix. Alla tillsammans, enade kring en fotboll. Vi mötte tre lag och torskade alla matcherna. Men jag mötte ca 30 människor av olika färg, längd och vikt som alla hade roligt tillsammans. Det small rätt bra ett par gånger men hela tiden med respekt för varandra. Ett handskak, en klapp på axeln och skönt tugg efter matcherna. Det är på allvar när man lirar men det är ändå på skoj. Det viktiga är att det är roligt. Vi torskade som sagt alla matcherna men jag lämnade hallen lagom sliten med en annan känsla än när jag kom dit, jag lämnade med en känsla av att fotbollen förbrödrar. Respekten till varandra. Fair Play. Älska ditt lag och stanna där. Hatet mot andra ska vi jobba bort. Tillsammans. Förbrödrade, kring fotbollen!

 

COYS! TTID!

//josjos54