Insiderrykten, magkänsla, och lite sunt bondförnuft. Mathias Bridfelt om Martin Jols lagtrimning inför kommande års Europaturnéer.

Halvtid i traditionsenliga januari månads silly season och två magiskt spännade veckor kvar av rykten, funderingar och diskussioner om lagförstärkningar. Men det är inte alltid enbart positivt att expandera en spelartrupp. Det är viktigt att det återfinns en balans i antal liknande spelartyper och spelaregenskaper vid sidan av fotbollsplanen. Att sitta på bänken eller läktaren är bland det svåraste som finns för en fotbollsspelares psyke och kan i vissa spelares fall leda till en smittsamt negativ stämning i stora delar av en hel spelartrupp.

Martin Jol har om man jämför med giganter som Sir Alex Ferguson och Arsene Wenger inte haft många byten på sig att hitta en formel för framgångssaga i Spurs ofta genom åren vacklande lag. Men Jol har redan lyckats bättre än någon annan av de rekordmånga tränare som Londonlaget haft genom Premier League-historien. Den storväxte holländaren har dock en lång väg att gå innan vi har ett komplett lagbygge starkt nog att regelbundet föra klubben till Europacupspel och att utmana topplagen om ligasegrar.

Om vi blickar närmare på spelartruppen finns det många profiler som Martin Jol själv inte varit med att köpa in till THFC. Flera ansikten som Martin själv säkert gärna byter ut mot helt nya mer passande dito.

Jag känner på mig att vi säljer Gardner (Charlton?) och Kelly (West Ham?) innan januari är till ända.

Vi lär få erbjudande om en godkänt stor säck pund för Gardner, säg £ 2,5m, och Kelly försvinner bombsäkert från klubben HELT GRATIS i sommar om vi inte säljer honom nu (vilket innebär att vi inte får mer än max £ 1,5m nu).

Jag tror inte att någon av dessa två backar finns med i Martin Jols kapprustning inför nästkommande årens Europaturnéer, och med Huddlestone(++++), Davenport(++) och Ifil(+++) på retur till Spurs känns det som att vi har ett godkänt bra bänkgäng till de båda backparen King&Dawson och Lee&Stalteri. Troligen har Jol dessutom i sitt huvud namnet på en helt ny rutinerad försvarare att snart köpa in. En lösning är att Jol köper eller lånar vänsterbacken Bridge från Chelsea och låter Lee konkurrera med Stalteri om högerbacksplatsen. Men nu verkar det som att Fulham och Spurs spelar Bridge. Och Fulham leder på poäng…

Inte alls omöjligt heller är att Reid (Middlesbrough?) och Brown (Birmingham City?) säljs i januari heller med tillskott på några sköna (säg totalt 4 miljoner pund till transferkassan.

Vi har ju redan SEX MITTFÄLTARE som krigar om FYRA PLATSER i Lennon, Davids, Carrick, Jenas, Tainio och Routledge. Det räcker gott och dessa sex spelare behöver spelas regelbundet om de ska finna sin storform under vårsäsongen.

Naybet (Spanien?) försvinner till sommaren, liksom Rasiak (England?) och Jackson (England?) för att fullborda Martin Jols lagtrimning.

Dessutom känner jag starkt på mig att Jol kommer vilja sälja Defoe dyrt i sommar. Varför då? Skulle inte Defoe vara en del av Spurs storslagna framtid? Jo, kanske, men hans attityd till att bänkas och att kämpa på planen för hela lagets bästa känns inte lika självklar som hos Keane. Utslag: Defoe till Liverpool för fantasipengar (att paras ihop med ex-Spursaren Crouch) och Keane får fortsatt förtroende i Spurs i två år till.

Jol köper förutom Mido (i nuläget utlånad till Spurs) även Kuyt i sommar och ger unga målsprutan Barnard rättmätigt chansen i försäsongsturneringar inför ligastarten.

(Nu är det upp till sågningar om ett halvår om det mesta av det jag förutsåg inte stämde. Upplagt för straffspark alltså!)