” I had spaghetti and it was very nice i enjoyed it”.

Den berömda tweeten kommer dagen efter Celtics förlust borta mot Dundee i Scottish Premier League. Med en match kvar av säsongen gör dock förlusten inget för att stoppa Celtic från att vinna ligan, 20 poäng före tvåan Rangers. Upphovsmannen till inlägget på Twitter är 21-årige Victor Mugubi Wanyama som gör sin debutsäsong i det klassiska Glasgowlaget.

Den 25:e juni 1991 föds Victor som tredje barnet i en syskonskara som till slut skulle växa till nio. Fadern Noah hade på 80-talet representerat såväl klubblag som landslag i fotboll och hans barn gick i pappans fotspår. Victors syster Mercy spelar idag professionell basket i USA och bröderna Thomas och Sylvester spelar fotboll i Kenyanska Premier League. Victors väg till fotbollens finrum var däremot inte helt spikrak.

I intervjuer med Wanyama framträder en ödmjuk person. Han talar gärna om sin barndom i Nairobis slumområden och hur han barfota gått långa sträckor för att, fortfarande lika barfota, spela fotboll till mörkrets infall och sedan gåendes återvända hem, men han söker inte sympatier eller medlidande. Han konstaterar bara att det är så det är på hans hemkontinent och att han varit jämförelsevis lyckligt lottad eftersom han sällan gått hungrig. Fotbollen blev en distraktion från det hårda livet i huvudstaden.

Sju år gammal börjar Victors passion för sporten när han får representera Nairobi i en turnering som laget dessutom vinner. Några år senare träffar han Amigo, en pojklagstränare och ofta nämnd som en stor inspiratör för Wanyama, som inser Victors potential och lägger grunden för det som kom att bli fotbollsspelaren Victor Wanyama. En annan händelse med stor betydelse var den som hände när Victor var 14 år.

Bland den stora syskonskaran fanns även fyra år äldre brodern McDonald Mariga Wanyama som spelade i Helsingborgs IF och han hade övertalat klubben att låta sin yngre bror träna med juniorlaget. Tiden i Helsingborg blev omvälvande och lärorik för Victor och han säger att han har Sverige och HIF att tacka för mycket. Efter ett år blev Mariga värvad av Parma och Wanyama återvände till Nairobi. Kort därpå flyttade han till Belgien och fick sitt första proffskontrakt med Germinal Beerschot.

Han stannar i Belgien och Antwerpen i tre år och efter 54 matcher, två mål och en assist köps han av Celtic. Wanyama har under hela sitt liv sneglat mot de brittiska öarna och fotbollen som spelas där. Han berättar om hur derbyna i Glasgow, Manchester och norra London drar storpublik på Nairobis barer och han talar om sina idoler i spelare som Roy Keane, Paul Scholes och Robbie Keane. Han visar också sina ambitioner när han väljer 67 som tröjnummer, året då Celtic vann Europacupen och han vill ta klubben till forna nivåer. Wanyamas spelstil går hem i Celtic och han blir snabbt uppskattad av fansen.

Den sjunde november 2012 skulle bli stor dag för alla Celticsupporters. På Celtic Park ekar Champions League-hymnen och kort därefter skakar lagkapten Samaras och övriga spelare hand med Messi, Iniesta och Xavi. Barcelona är på besök. Det är i sann mening David mot Goliat. Skotsk fotboll har sällan betraktats som konkurrenskraftig, men den har lidit extra hårt det senaste årtiondet. Nu möter man världens bästa lag och skillnaden i spelarmaterial är av sällan skådad art. På alla positioner utom en. Nummer 67 på defensiv mitt. Victor Wanyama.

21-åringen spelar mycket bra och i den 21:a minuten gör han dessutom mål på en hörna. De 60.000 på läktarna vrålar som bara skottar kan göra och när slutsignalen ljuder har Celtic slagit Barcelona med 2-1. Wanyama hyllas stort och håller själv minnet som det allra starkaste från sin skotska sejour.

Wanyamas insatser i Celtic går inte obemärkt förbi i grannlandet i söder. Arsenal och Manchester United nämns som nästa destination, men det blir en viss argentinare som drar det längsta strået. Efter två år, 91 matcher, 13 mål och nio assist lämnar Wanyama sommaren 2013 Celtic för Southampton.

Den första tiden på sydkusten blir tuff och närmast en chock för Victor. Det är sommar och en försäsong som Wanyama aldrig varit med om påbörjas. Den nytillträdde tränaren Mauricio Pochettino tar den förberedande träningen inför säsongen på största allvar och fokus ligger på kondition. I efterhand har Victor hyllat Poch’s filosofi och märkt en tydlig skillnad i fysik när han tränats under honom.

Wanyama blir omedelbart en viktig spelare i Southampton och spelar samtliga matcher fram tills dess att han i december blir skadad. Därefter spelas han sporadiskt. Mot slutet av säsongen är han dock tillbaka på allvar och hjälper laget till en åttonde plats. Säsongen därpå har Pochettino flyttat till Spurs och Ronald Koeman är ny tränare i laget, men Wanyama är fortfarande en viktig kugge. Detta år slutar man på en sjunde plats och kvalificerar sig därmed till europaspel. Redan här drar Pochettino i sin forne mittfältare men en överenskommelse nås aldrig, mycket till Wanyamas förtret, men istället för att gräva ner sig och, som så många andra av hans kollegor gjort, försöka tvinga sig till en transfer ger han sig den på att fortsätta utvecklas.

Sin sista säsong hjälper han Southampton till en sjätteplacering, men det mesta av snacket kring hans insatser skulle handla om de avstängningar han avtjänade. Med tre röda kort och avstängning i åtta matcher har han fått rykte om sig att vara opolerad, men sanningen är den att han under närmare åtta år och 268 matcher med professionell fotboll endast fått sju röda kort. Eller för att sätta det i perspektiv; 0,0026 röda kort per match. Gult kort drar han på sig i snitt ungefär var femte match. Inga häpnadsväckande siffror för en defensiv mittfältare.

Sommaren 2016 återförenas Wanyama med den han kallar en fadersfigur och Pochettino har visat stort förtroende för Kenyanen. Med spel i 26 matcher av 28 så här långt ska han definitivt räknas som en nyckelspelare för oss. I sitt hemland är han dessutom redan närmast helgonförklarad efter att ha blivit den första landsmannen som utövar sin sport på de brittiska öarna. Därtill gjorde han debut i landslaget som 15-åring och är nu tio år senare lagkapten för sin nation.

Om några dagar startar de afrikanska mästerskapen, något som kan vara nog så jobbigt för de europeiska fotbollsklubbarna. Just Kenya lyckades dock aldrig kvalificera sig vilket innebär att Wanyama står till förfogande för oss under turneringen.

Victor Wanyama står för stabilitet och kraft. Ett stort lag behöver spelare som honom, en stabil och kanske något lite för hårt spelande defensiv mittfältare. Wanyama är, ur en supporters synvinkel, en sådan spelare som man älskar att ha i sitt lag, men hatar att möta. Dessutom gillar han ju spaghetti.

Skrivet av Niclas Mahlm

Källor: FourFourTwo, ESPN, The Guardian, Standard Media Kenya, Transfermarkt.com