Det går framåt, det går bra och det går som det ska. Efter förra helgens pulverisering av West Bromwich Albion besöker vi på lördag kväll ett Manchester City som bör vara taggat till tänderna. Med väldigt olika formtrender hos lagen kan detta bli en drabbning som definierar säsongen för vardera lag – ett lag präglat av dåtiden och ett av framtiden.
Om vi börjar hos de (kanske för dagen mörkblåklädda) Spurs så finns det en uppåtgående trend. Sju raka vinster talar för sig själv som det brukar heta. Pocchetinos nya spelsätt med två kantspringande wingbacks och en benknäckarduo i mitten har gett omedelbar effekt. Dock ställer Jan Vertonghens ankelskada till det nämnvärt i backlinjen. Jag har inte varit speciellt imponerad med vad ersättaren Kevin Wimmer har visat upp än i klubben, men samtidigt är ankaret Toby Alderweireld tillbaka i fullt slag vilket kan hjälpa stabiliteten där bak. Jag skulle förespråka ett fortsatt 3-4-2-1-system då det dels funkat så bra hittills, men även för att det kan funka bra mot ett offensivt och forcerande Manchester City.
Att Harry Kane är tillbaka i den toppform vi numera är så vana vid att se honom i är ett otroligt tillskott och var väldigt lägligt. Efter vinster mot Chelsea och WBA, samtidigt som de andra topplagen har åkt på poängtapp i allt större utsträckning, har vi på allvar gett oss in i det getingboet som är årets toppstrid.
Tyngre har det gått för Pep Guardiolas mannar. Förra omgångens totalförnedring från Evertons sida var ett besked som hette duga, men sade mer om Manchester Citys mående än om Evertons briljans. Ingen av sommarens värvningar Claudio Bravo, John Stones eller Ilkay Gündogan har levt upp till den dyra prislapp som sattes. Bravo har på sina senaste 20 skott mot sig släppt in 14 mål, en absurd siffra för vilken målvakt som helst, men speciellt för en målvakt av den digniteten. Men det är inte bara dyra värvningar som kostat, även Peps envishet har kostat honom mer än någonsin och att Premier League är den svåraste ligan att segra i råder det nog ingen tvekan om. Den engelska fotbollens cynism har straffat hans förmåga att hela tiden vilja introducera nya spelsätt och skapa nya vägar mot framgång.
Statistik
De tre senaste bortamatcherna mot Manchester City har slutat med en 1-2 seger för Spurs, samt två storförluster (4-1 och 6-0).
Tippa har aldrig varit min starka sida, och i en toppmatch som denna ska det helst undvikas. I denna typer av matcher byggs en helt annan extas och intensitet upp och det handlar väldigt mycket om de stora spelarnas förmåga att prestera när det gäller som mest, och stora spelare har Manchester City gott om. En spelare som Sergio Agüero går aldrig någonsin att räkna bort i den match av denna dignitet. Men stora spelare har även vi, och vi får hoppas och tro att den unga kreativiteten och hungern går segrande ur denna drabbning.
Av: Cesar Fältskär
Lämna en kommentar