Tottenham Hotspur har format många aristokrater genom åren. Spelare som har gått ut på plan med det där lilla extra, det där som engelsmännen kallar ”flair”. Aristokraterna har t ex varit Ginola, Modric, Bale och Van der Vaart. Spelare som styrt spelet och hamnat i allas blickar.

Klubben har också lyft fram många produkter genom åren som fansen har hoppats bli den nya stora aristokraten i klubben. Många har setts lämna utan att fansen direkt varit för högljudda (Bentaleb, Townsend m.fl.) men en spelare hamnade snabbt nära mångas hjärtan, fast han inte riktigt hade det där lilla extra. Detta är mitt tack till Ryan Mason, Aristokraten utan privilegier.

Ryan Mason anslöt sig till Spurs när han var åtta år och krigade sig genom ungdomslagen innan han 2008 fick sitt första proffisionella kontrakt med klubben, han var då 17 år fyllda. Han fick samma år debutera för Tottenham när han byttes ut mot David Bentley i bortavinsten mot NEC Nijmegen (0-1) i UEFA-cupen.

Efter denna match blev det sparsmakat med spel i den liljevita dressen några säsonger. Tillsammans med Steven Caulker lånades han ut till Yeovil i League One i juni 2009 och hans lånekarusell startade (övriga klubbar blev Doncaster, Millwall, Lorrent och Swindon). Under denna tid fick han hoppa in mot Lazio borta i UEFA-cupen och starta mot Carlisle i ligacupen men mer spel blev det inte under denna tid. Mason gjorde det bra i alla sina låneklubbar förutom i Frankrike där kontraktet revs men Pochettino valde att plocka med honom till försäsongsturnén i USA inför 14/15-säsongen och imponerade på Argentinaren. Den 24 september 2014 fick han chansen i ligacupen mot Nottingham och gjorde även där sitt första mål i för Spurs A-lag. Det medförde att han fick starta borta mot Arsenal tre dagar senare (1-1) och resten är historia i Spurs. Starka insatser gav honom chansen en vänskapsmatch mot Italien.

 

Sammanlagt fick Mason spela 53 matcher i Tottenham innan hans begränsningar fick Poch att välja andra spelare att satsa på. Inför säsongen 2016 såldes han till Hull för runt 13 miljoner pund (rekord för Hull). Mason blev snabbt en startspelare i Hull och navet i deras spel. Dock den 22 januari 2017 ådrog han sig en skallfraktur mot Chelseas Gary Cahill och blev borta under hela 2017. När det tystnat som mest runt Mason och man trodde att han skulle komma tillbaka gick ha ut den 13 februari och meddelade att han lägger av sin professionella karriär, bara 26 år gammal.

 

 

Masons Spurskarriär var i perioder dalande. Mason hade inte samma teknik som Modric, samma snabbhet som Bale eller samma karisma som Dembele, men han hade ett hjärta som lös liljevitt över hela White Hart Lane och alla fans såg den uppoffring han lade varje match och det räckte. När Mason var inne visste man att Spurs fick 100 procent varje match från grabben som sent fick chansen i klubben. Mason var inte purung när han fick chansen under en längre tid men han gav aldrig upp och ville inte lämna klubben. Mason blev i mina ögon en aristokrat utan privilegier. Han fick alltid kämpa för sin speltid, och som han kämpade.

Jag ser tillbaka på hans tid i klubben och rankar honom högt ibland de egna talangerna. Inte utifrån hans spelstil utan hans spelsätt och uppoffring. En lång presumtiv karriär tog abrupt slut men för oss kommer du alltid vara ”one of our own”.

 

Tack för allt Ryan!

 

Johannes Glanz