Säsongen 19/20 sparkades igång och festen sattes igång. Tottenhams strupar blottades och även om vi har en härlig nystart har vi samma gamla problem kvar.

En lördagsmatch som lovade allt sparkades igång vid halv sju på lördagen. Sextiotusen förväntansfulla fans på läktaren, ett desarmerat Spurs och ett Aston Villa värt över 1,5 miljarder transferkronor. Matchen lovade allt och gav oss egentligen mer frågor än svar.

Spurs startade igång med ett nyförvärv på planen, Ndombele samt Eriksen på bänken. Spekulationerna var i full gång om det var en regelrätt petning eller om hans gamla skada hade gjort sig påmind. Oavsett vad så saknades Eriksens slutprodukt på banan när både Winks (fantastisk defensivt) och Lamela inte klarade av att skapa något offensivt, vilket blir mer märkbart när Kane tvingas falla ner och hämta boll.

Rose fick chansen efter debaclet i Watford och KWP visade stor pondus på högerbacken. Ett Spurs som blivit upphypade senaste dagarna utefter den truppen de har men med fem potentiella startspelare utanför truppen tog tag i spelet direkt men det fanns viss grus i maskineriet.

Första halvlek var som hämtat från våra sämsta stunder förra säsongen. Vi släpper in en kontring som inte hade behövt hända om både pressen och markeringen på bollhållare och bollmottagare sköts ordentligt. Under vissa perioder var det närmare 0-2 än 1-1. Spurs hade ett massivt bollinnehav men saknade slutprodukten och sista-passen fram till Moura eller Kane. Lamela var uppriktigt svag och Winks och Sissoko är habila men är inga playmakers. Ndombele kommer bli en ny favorit ibland oss supportrar för oj vilken blick. Nu är han ny i laget och kommer behöva en inskolningsperiod men redan nu ser han ut som den mittfältsgeneral vi behöver.

Andra halvlek startade något bättre med en helt annan energi men fortfarande utan sista tredjedelen och bytet med Eriksen var logiskt. In kommer en spelare som visade hela sitt register på en halvtimme och var inte Real riktigt intresserade innan så blir vi nog tyvärr av med vår käre Dansk efter detta. Ndombele (och Sissoko faktiskt) gav Eriksen att den yta han behövde för att ta tag i spelet och forcera fram vinsten som var ack så viktig denna premiärdag i norra London.

Likt min absoluta favorit Moussa Dembele gör även Ndombele mål i sin debut för Tottenham i ligan.

Efter att Ndombele gjorde 1-1 så kroknade Villa ordentligt. Jack Grealish (satan vilken grundkapacitet han har) gjorde några fatala misstag som Spurs tog chansen genom och när Kane gjorde 2-1 och 3-1 gav det en bättre mersmak för säsongen. Kul att han startade med att måla denna gång vilket jag tror ger honom och laget en stor boost.

Men fortfarande blottades de problem som vi trodde skulle kvarstå

  • Ytterbackspositionerna är sårbara. Rose slarvade rätt mycket i sin positionering och KWP var bra men måste upp en nivå mot bättre motstånd.
  • Plan B när spelet hackar sista tredjedelen. En backup till Kane finns inte lika tydligt. Nu vet vi inte om Lo Celso fyller Eriksens skor men även där finns det en tydlig skillnad med/utan Eriksen på planen.

Nu ska vi inte dra överdrivet stora växlar av detta då vi hade Son, Alli, Sessegnon, Lo Celso och Vertongen utanför truppen och givetvis kommer det bli ett helt annat Spurs med dessa spelare på planen. En 3-1 vinst att ta med sig gör det mycket bekvämare men redan nästa helg bör det se annorlunda ut.

Det är lite komiskt såhär dagen efter. Ett helt nytt utgångsläge för Spurs denna säsong med en tung trupp, ny Arena och epitetet ”Europas nästa bästa lag” att spela för, men fortfarande samma gamla Tottenham som vi följer och älskar. Det gäller för Poch att skrapa bort denna skorpa över laget och ta det där steget som behövs. Jag tror han lyckas med det, till stor del, denna säsong och mina förväntningar är mycket högre än tidigare. Vinst i premiären, två mål av Kane och en Ndombele som jag troligen kommer skriva mycket om denna säsong. Härliga höst!

Framtiden är Liljevit

COYS

/Johannes Glanz