Det är ett speciellt liv att följa Tottenham Hotspur.

Vi har levt i en falsk verklighet under tre omgångar i ligan där vi tog 9 poäng.

En alternativ, falsk verklighet där vi nog visste om att vi hade en del tur, flyt och annat som gjorde att vi kammade hem maximal mängd poäng mot diverse olika motstånd.

En verklighet som sen kollapsade helt efter landslagsuppehållet när Crystal Palace sänkte oss med 3-0, även om vi var en man mindre.

Chelsea därefter, 3-0 förlust igen.

En tuff bortamatch i Rennes, ett portugisiskt kval till Europa Conference League på det och senast, en svår bortamatch i Ligacupen.

Och då till nutid, North London Derby.

Det är svårt att säga vart Spurs nivå är, mot Chelsea, första halvleken så var Spurs bra. Även om inte skapar mer av våra chanser så var det en god halvlek.

Mot Arsenal nu när derbykänslor tar över i båda lagen så blir det speciellt.

Nuno måste bygga dagens lag utan Bergwijn vars skada gör honom just nu otillgänglig på obestämd tid. Sessegnons huvudskada också är oklar hur länge han blir borta. Sist men inte minst, Lucas är ett frågetecken. Kan vara redo likaså men ännu inte fastställt. Late fitness test.

Vi gissar på en elva som blir,

Lloris

Tanganga, Sanchez, Dier, Reguilon

Skipp, Höjberg

Lo Celso, Ndombele, Son,

Kane

Läget inför matchen? Jo, det känns som att det här kan gå hur som helst.

Emirates. Ett Arsenal som känns oberäkneligt både positivt och negativt och inte hittat riktigt rätt än likt Spurs som fumlat i mörkret en del på jakt efter sitt.

Primärt det enda jag vill se idag är att vi skapar chanser offensivt löpande och att vi faktiskt vågar ta skott och göra den där sista delen i våra försök. Sök den avgörande passningen, våga chansa och se till att vi får upp våra försök. Mot så väl Palace, som Chelsea och periodvis mot Wolves så skapar vi ingenting. Vi måste våga mer och ta för oss mer och faktiskt riskera lite mer för att kunna skapa.