Efter 9 omgångar av årets säsong kan jag konstatera att drömscenariot som jag hade inför säsongen med Tottenham involverade i toppstriden, Berbatov som ensam majestätisk ledare av skytteligan, ett granitförsvar, en leende och jublande Daniel Levy i sitt bås och Martin Jol hyllad som en lysande taktiker, har inte helt förverkligats.

What Became of the likely lads?

Jag sitter i min lägenhet och försöker sammanfatta inledningen av Tottenhamssäsong 2007/08 med musik av ”The Libertines” i bakgrunden. I slutet av förra säsongen skrev jag en krönika där jag summerade att under de 13 år jag har följt Tottenham har det aldrig varit lika spännande som det är nu eftersom man aldrig varit så nära en Champions League plats som man har varit de två senaste säsongerna. Inför säsongstarten, baserat på de föregående säsongerna och nyförvärven, tillät jag mig åter, dumdristigt nog, hoppas att Tottenham faktiskt kunde och skulle nå en Champions League plats.

Nu efter 9 omgångar av årets säsong kan jag konstatera att det var fel. Drömscenariot som jag hade inför säsongen med Tottenham involverade i toppstriden, Berbatov som ensam majestätisk ledare av skytteligan, ett granitförsvar, en leende och jublande Daniel Levy i sitt bås och Martin Jol hyllad som en lysande taktiker, har inte helt förverkligats.

Istället har jag sett Tottenham göra den sämsta ligastarten sen jag började följa dem. Tottenham har tagit 7 poäng av 27 möjliga, vilket placerar dem på den föga prestigefyllda 17:e platsen i tabellen. Berbatov har bara gjort två mål hittills och Paul Robinson är inte Englands Number One trots Martin Jol och Steve McClarens sedvanliga försvarstal inför och efter match. Det ryktas dessutom om att Daniel Levy ska sälja klubben och viceordförande Paul Kemsley avgick för några dagar sedan. Det är dessutom uppenbart att styrelsen har tappat förtroendet för Martin Jol och att han nu är i klubben på lånad tid efter Ramos-mötet och hur Levy ringde ned Jose Mourinhos telefon när portugisen fick sparken från Chelsea.

“Oh what became of the Likely Lads?
What became of the dreams we had?”

Textraderna från låten ”What Became of the likely lads?” summerar tillvaron för en Tottenhamsupporter en mullig dag i oktober 2007 väldigt bra. Låten ifråga spelades också in under väldigt tumultartade former, efter att Pete Doherty suttit i fängelse på grund av inbrott i, bandmedlemmen och bästa vännen, Carl Barats lägenhet efter att deras relation försämrats i samma raska takt som Pete Dohertys drogmissburk eskalerade. Låten handlar om besvikelsen över denna utveckling och hur de misslyckades att nå drömmarna de hade när de startade The Libertines. Låten handlar dock även om försoning och att se framåt. Vilket jag antar är vad det här landslagsuppehållet var till för. En chans att beklaga sig över den miserabla situationen för sin flickvän, sin fru, sina Tottenham-bröder eller sin psykolog. För att sedan börja titta framåt och hoppas att något gott faktiskt kan komma från den här säsongen ändå. För mig skulle en uppryckning i ligan, med en seger borta mot Newcastle kväll, vara en bra början och tillsammans med framgång i Cuperna kanske räcka för att rädda den här säsongen. Eller om allt vill sig illa kanske situationen blir ännu värre som den blev för The Libertines och där det slutade med att bandet splittrades senare samma år.

Torbjörn "Trulock" Carlsson