Går det att ge Ange Postecoglou ett mer ”Tottenhamskt” välkomnande? En lagkapten som lämnar, en stjärnspelare som har en fot i klubben och en fot i München, inställda träningsmatcher och nu nyligen en Joe Lewis som verkar bli åtalad för korruption. Turbulent minst sagt.
Inte ens dagens batalj i Singapore följde planen till punkt och pricka. Det var ju faktiskt Mourinhos Roma som Spurs egentligen skulle ställas mot, och inte ett inhemskt brödgäng. Låt oss vara ärliga, Lion City Sailors gav inte den sortens intensitet och förberedelse inför säsongen som man hoppats på när man från början hade Roma på matchschemat.
Men match blev det iallafall, till skillnad från förra veckan. Tottenham ställde upp i en förväntad 4-3-3 och det såg precis lika fartfyllt och frejdigt ut som under Anges första träningsmatch mot West Ham.
Full fart framåt med ytterbackar som stundtals mer såg ut som offensiva centrala mittfältare. Det går väldigt snabbt att förälska sig i spelare som Udogie, Bissouma och Maddison, som jag tycker alla såg stundtals otroligt skarpa ut. Vi återvänder hit.
Förälskelsen bröts dock snabbt när Tottenham gjorde det som de är absolut bäst på – att släppa in första målet. Det går att skylla på dåligt fokus, att det bara är en träningsmatch, att backlinjen inte är van att spela tillsammans, men framförallt visar det behovet av att värva in bättre individuell kvalitet i mittförsvaret. 14 minuter spelade. Omstart. 1-0 Lion City Sailors.
Underläget visar sig kvikt vara en anomali. Tottenham spelar bra fotboll. Läste ni rätt? Ja faktiskt, Tottenham spelar bra fotboll. Vi ska självklart slänga in brasklappen att Lion City inte är det starkaste lejonet på savannen, men det går äntligen fort när Spurs går framåt igen. Udogie och Pedro Porro trycker in på offensiv planhalva och agerar offensiva mittfältare i anfall. Bissouma är precis överallt i uppspelsfasen och James Maddison visar prov på att han kan vara exakt den kreatör som laget så desperat skrikit efter. Kane ser stundtals loj ut, Son är inte tillbaka till sitt rätta jag och Kulusevski är ibland lite kantig, men det går att se att det finns en helt annan glädje i laget nu.
Ännu mer glädje ska det bli när stackars Pape Matar Sarr blir sparkad i magen. Aj tänkte han. Straff tänkte domaren. Harry Kane är stensäker från straffpunkten och matchen går till halvtidsvila med ställningen 1-1.
Som förväntat är det ett helt nytt Tottenham som kommer ut till andra halvlek. Alla spelare har bytts ut. Bland annat har Richarlison och Lo Celso kommit in, och dessa två visar ännu tydligare hur stor kvalitetsskillnad det faktiskt är mellan lagen. Brassen gör två mål i snabb takt i början på andra halvlek och Lo Celso fyller på till 4-1 ett tiotal minuter senare.
Det ska bli väldigt intressant att följa hur Lo Celsos vara eller icke vara i Tottenham utvecklas. Han har verkligen imponerat under försäsongen, ser ut att passa perfekt in i Anges pussel, och nyligen har han även använts i marknadsföringsmaterial för pre-season touren. En renässans på g? Det hade i mina ögon varit välkommet.
Även kul att se att Richarlison faktiskt kan träffa mål, och inte bara springa offside. Brassen fullbordade sitt Hattrick i slutskedet av matchen och såg hungrig ut. Spännande. Det ska även nämnas att Richarlison också gjorde två offsidemål som dömdes bort, men det var väl inget överraskande eller hur?
På det stora hela en match som förstärkte bilden av Postecoglous offensiva, fartfyllda fotboll. Det är dock alltid svårt att använda dessa matcher som någon vidare värdemätare när motståndarlaget inte besitter jämförbar kvalitet. Oroande att se Bissouma som vad det verkar fått en smäll. Han är en väldigt viktig kugge för detta lagbygge och det skulle vara ett stort avbräck att förlora honom inför säsongen.
Dagens bästa: James Maddisons yttersidor
Dagens sämsta: Den Engelska kommentatorn på Viaplay
COYS!
Axel Paulsson
Lämna en kommentar