I en match präglad av ställningskrig blev det till slut 0 för hemmalaget och 0 för Tottenham. Ett resultat som måste ses som överraskande med tanke på de båda lagens målproduktion före dagens matchen.

Everton har inte lyckats med en ligadubbel mot Spurs sedan säsong 84/85 och lyckades inte heller detta år. Första mötet lagen emellan på White Hart Lane slutade 3-1 i Toffees favör och många förväntade sig säkert en hel del mål i dagens match då Everton är ett av de lag som gjort mest mål på hemmaplan i ligan, medan Spurs har öst in mål under säsongen, samtidigt som vi försvarsmässigt har varit lika stabila som ett korthus i orkanvindar.

Med två taktiskt skickliga tränare vid sidan så fanns det alltid en risk att matchen skulle komma att bli en fråga om det gröna fältets shack och det blev det i mångt och mycket. För mig har shack aldrig varit någon riktigt bra TV-underhållning och jag erkänner villigt att dagens match inte fick det pumpa stenhårt i hjärtat.

Ramos hade tvingats till en del omöbleringar idag, men valde också att vila en del spelare inför helgens möte mot Manchester United. Dawsons avstängning innebar debut för Woodgate samtidigt som King åter vilades till förmån för Huddlestone. Chimbonda spelade förvånansvärt nog på högerbacksplatsen (trots en utflykt till Sevilla i veckan) och unge Chris Gunter spelade till vänster i försvaret.

Teemu Tainio, som sprungit skiten ur sig de senaste två matcherna, vilades och istället flyttade O'Hara upp bredvid Jenas på innermittfält. I övrigt var laget detsamma som mot United senast.

Everton var det något bättre laget i en ganska dyster första halvlek som kännetecknades av ställningskrig och få chanser. Leighton Baines och Andy Johnson hade några småchanser, men Cerny räddade med stabilt spel.

I 34:e minuten väcktes jag ur min slummer då Andy Johnson fälldes i straffområdet. Till min glädje kunde jag konstatera att dagens domare, Andre Marriner , glömt glasögonen i bilen, och vi undslapp en starffspark.

För Spurs del så var det egentligen bara Malbranque som testade Tim Howard, men Steeeeds cykelspark orsakade inga större problem för Howard.

" minuter in på andra halvlek var Victor Anichebe nära att ge Everton ledningen, men Artetas fina inlägg var något för snabbt för Anichebe vars utfällda ben precis missade bollen.

Det ställningskrig som försegick under första halvlek fortsatte i andra och även om Spurs pressade på under sista kvarten så slutade en minst sagt tråkig Premier League match 0-0.

Ett stort glädjeämne var Jonathan Woodgates debut. Killen har ju knappast hunnit bekanta sig med sina lagkompisar, men med akuratess, karaktär och mycket rutinerat backspel gav han oss hopp om en tryggare tillvaro i de bakre leden. Woodgate och King låter mumma.

Matchens spelare: Woodgate

Lagen (med bedömning)

Everton: Howard 6; Neville 6, Jagielka 6, Lescott 7, Valente 6; Arteta 5, Fernandes 7, Carsley 6, Baines 6; Johnson 5, Anichebe 5 (avb Vaughan 71, 6).

Spurs: Cerny 6; Chimbonda 6, Woodgate 8, Huddlestone 7, Gunter 6 (Boateng 62, 6); Lennon 5, Jenas 5, O'Hara 7, Malbranque 5; Berbatov 6, Keane 6