Trots bistert väder och dålig insats från Tottenham får resan ändå räknas som en riktig höjdare.

Här kommer en sen reserapport från helgens THSS-resa. Eftersom jag är av manligt kön och dessutom drabbades av feber så har jag legat nerbäddad sen hemkomsten från London och det är först nu som jag sitta framför datorn igen….

De flesta av alla THSS-resenärerna,som uppgick till dryga 60 stycken, anlände till London under fredagsdygnet, en del hade kommit på torsdagen och Jason från Barnsley anlände inte förrän på lördagen. För mig och farsan startade resan halv 5 på fredagsmorgonen och efter nio timmar i bil,flyg och tåg/tunnelbana var vi äntligen framme vid hotellet. För oss var det här andra THSS-resan och jag kan uppriktigt säga till er som ännu inte deltagit på någon resa så att förutom matchresultaten, som vi tyvärr inte kan påverka, så finns det ingenting som man blir besviken på de här resorna. Hotellet, The Royal National, håller med engelska mått mätt, bra klass och sedan är det otroligt trevligt att träffa och umgås med en massa liljevita själsfränder från vårt avlånga land. Efter lite käk och incheckning på rummen, som för vissa inte var helt smärtfritt, så ägnades fredagseftermiddagen och kvällen till stor del åt revir-pinkning på puben samt givetvis tillfället att träffa och snacka med nya och gamla THSS-vänner.

Under lördagen så hade THSS arrangerat ett par valfria aktiviteter, ett gäng under ledning av Anders Åberg och Rikard Redin begav sig ut till The Valley för att se på matchen i The Championship mellan Charlton och Southampton, enligt rapporter så var stämningen på gästernas pub minst sagt strålande. Många av de nya London-resenärerna åkte tillsammans med Peter Borg på Sightseeing med buss. Jag och farsan började dagen med att kuta fram och tillbaka över ett ganska känt övergångställe på Abbey Road för att sedan under sydafrikansk ledning lära oss Rugby-reglerna på en pub i Covent Garden. Rugby är helt klart en ganska tuff och ibland sevärd sport.

Efter en dusch och några snabba pints var det så dags att bege sig mot Railway Tavern för middag samt möte med den hemliga gästen. Uppslutningen var nästintill 100% men tyvärr så tvingades Håkan från Täby ligga kvar på hotellrummet med feber. När vi anlände till puben kom Peter Borg med nästa överraskning, förrutom den hemlige gästen så gästades vi även av Oskar Jansson, Örebrokillen som i år på allvar tagit upp kampen med Gomes, Sanchez och Alnwick om målvaktsposten i Tottenham. Oskar verkar vara en ytterst duktig, seriös och ödmjuk kille och förhoppningsvis får både Tottenham och svenska landslaget ta del av hans tjänster i många år framöver.

Nu tillbaka till den hemliga gästen som visade sig vara Gary Mabbutt, Gary spelade 16 säsonger i Spurs och var dessutom lagkapten i de sista 11 säsongerna och är den senaste Tottenham-kapten som lyft FA-cup bucklan, förutom alla matcher i Spurs så fick Gary dra på sig den engelska landslagströjan 16 gånger. Mabbutt talade länge och väl om sina år i Spurs och det kändes nästan som om han kunde fortsätta prata hur länge som helst. Jag tror att många håller med mig om att kvällen var jättelyckad och intrycken av både Gary och Oskar var mycket positiva. I vanlig ordning arrangerades det ett lotteri under kvällen och det var föga överraskande att Martin Andersson vann första pris, för er som inte känner till det så lyckades Martin med konststycket att vinna två stycken THSS-resor under förra säsongens THSS-tips så att han skulle vinna den signerade tröjan var inte någon högoddsare.

På söndagen var det tidig väckning och en bastant engelsk frukost under nitiskt överseende av frukostvärdinnorna innan vi strax efter klockan 10 började resan ut till Tottenham. Efter ett par morgonöl på Bricklayers så var det klockan 12 dags att hämta ut biljetterna. Jag lyckades dessutom fynda en till synes ny matchtröja för 10 pund.

Bricklayers började fyllas av folk och stämningen steg ju fler pints som rann ner för struparna och ju närmare matchstart det blev. "Beers up if You Hate Arsenal" och "We are Tottenham, Super Tottenham from the Lane" var två av de visorna som skrålades innan matchstart. Trots att vädret var riktigt engelskt så var de flesta THSSarna glada och segervissa när vi strax innan klockan tre gick mot White Hart Lane…..

Matchen då? Nej….den var inget att skriva hem om….

Några av oss begav sig efter matchen till Latino Bar för att försöka analysera Tottenhams (brist på) spel, väl där såg vi andra halvlek av Chelsea-Arsenal och stämningen blev väl inte bättre i och med Van Persies två mål. På kvällen var det dags att säga hej och på återseende till våra reskamrater och det märktes att trots att resan som helhet var jättetrevlig så gav matchen det hela en lite sur eftersmak. Jag har inte sett Tottenham vinna på White Hart Lane sedan 1995 men skam den som ger sig,för i vår är det dags igen.

Tack till alla som gjorde resan riktigt trevlig och ett STORT tack till THSS-styrelse för att ni orkar fortsätta göra ett fantastiskt jobb och jag hoppas ni vill arrangera fler fantastiska resan under många år framöver.