Kanske har vi blivit bortskämda med julklappar. Kanske är nyårslyxen för nära inpå. Något illa måste vi i alla fall ha gjort för att vi tvingades se 0-0 mot Fulham igår.

Nu var det inte direkt så att jag förväntade mig någon sådär riktigt sprudlande fotboll. Tottenham mot Fulham en dag när spelarna fortfarande har för mycket julskinka i magen känns inte särskilt upphetsande, faktiskt. Trots att vi i samma möte med Fulham ifjol vann med hela 5-1. Det var tider det. Igår blev många av de problem Tottenham har just nu plågsamt uppenbara, och jag är rädd för att det kommer att krävas både ett och annat nyförvärv i januari. Och vi kanske inte behöver de där namnkunniga "sexiga" spelarna vi vanligtvis drömmer om. Vi kanske behöver något annat. Något mer effektivt. Igår hade jag gärna haft kvar både Tainio och Malbranque i laget, ja fasen vet om jag inte gärna hade sett Michael Brown på plan. Bara en sån sak.

Annars hoppades man ju lite att vi skulle vara ute efter revansch efter den snöpliga förlusten mot Newcastle senast. Och Redknapp gav också samma lag chansen igen – bortsett från att Bent ersatte Pavlyuchenko på topp. Inte för att det känns så extremt upphetsade det heller, men när Hangeland saknades i Fulhams mittförsvar började man i alla fall hoppas på att vi skulle kunna plocka med oss en uddamålsseger på boxing day. Nu blev det dock inte så. Till viss del beroende på Tottenhams vanliga problem – vi har helt enkelt inget effektivt anfall längre. De anfallare vi har är väldigt ojämna och ingen av dem fungerar i ett 4-5-1-system om de inte får ordentligt med understöd från mittfältet. Det fick de inte igår. Delvis så var Fulham ruggigt disciplinerade och hade allt som oftast 8-9 spelare mellan bollen och sin målvakt. Vi är väl inte direkt kända för att kunna spela oss fram genom ett hårt arbetande försvar. En annan anledning, tror jag, var Huddlestones skada ungefär en kvart in i matchen. Jenas ersatte och när vi hade det gamla vanliga mittfältsparet Zokora/Jenas tappade vi en viktig del i vårt spel. Trots Huddlestones långsamhet har han ofta vett på att hålla en relativt låg position och täcka upp bakom de spelare som tar offensiva löpningar. Något som är en förutsättning för att Modric ska fungera i sin nya, friare roll bakom anfallaren. När Huddlestone blev skadad sjönk Modric längre ner i banan – och försvann ur matchen. Det blev trångt på mitten, Bent blev isolerad på topp och de få gånger vi lyckades utnyttja vårt kantspel så hade inte tillräckligt många spelare följt med upp i anfallet för att vi skulle ha en chans mot Fulhams försvar.

Inte blev matchbilden bättre av att vi slarvade bort bollen med fler usla passningar än jag sett på länge. Det enda som var tur med det – för laget – var att Fulham verkade lika okoncentrerade och ointresserade av att skapa något. För oss som tvingades se på skiten var det bara tragiskt. Men det som oroar mig mest är att vi knappt såg ut att vilja vinna. Trots att Redknapp i andra bytte ut Bentley till förmån för Frazier Campbell skapade vi ingenting framåt. Inte heller bytet av Pavlyuchenko för Bent gav något resultat. Vi såg helt enkelt uppgivna ut och när det var 20-30 minuter kvar verkade vi dessutom tröttna markant. Det kändes helt enkelt aldrig som att vi skulle komma till de där lägena som kan ge mål. Modric hade ett par avslut strax utanför, Lennon tvingade fram en bra räddning på volley och Bent snubblade när han kom fri i straffområdet. Det var egentligen allt att skriva hem om i anfallsväg för vår sida under matchen. Den bästa chansen blev istället Fulhams när Clint Dempsey slog till med en cykelspark som tvingade Gomes till en bra räddning.

Matchen var helt enkelt en stor gäspning, och jag efterlyser en riktig kämpe som kan skrika lite på sina lagkamrater och driva laget framåt i januari (dock ej den där jäkla Bellamy!). Jag tror att vi kommer att behöva det. Och en ny anfallare som vet hur man håller uppe bollen och skapar chanser för andra och ger de övriga i laget chansen att hinna med upp i anfallen. Nedflyttning känns fortfarande oroväckande nära. Vi får hoppas att laget kan tända till till nästa match, att Dawson fortsätter att ge ett stabilt intryck med tanke på Woodgates och Kings skadeproblem, och att Assou-Ekotto trivs i sin nya vitslingade afro. Mer än så är matchen mot Fulham inte värd att ta något med sig från.