I snöfallet i Leeds såg vi i ena ringhörnan – ett helvitt hemmalag med allt att vinna och massor av heder att återta efter år av misär. I andra ringhörnan – ett topplag från London, som egentligen ”ska” vinna en sådan här match utan att förta sig. En League One-klubb mot ett topplag i Premier League.

Vid avspark kunde man konstatera att Harry hade lördagens viktiga sexpoängsmatch mot Aston Villa i bakhuvudet. På bänken satt ordinarie stjärnspelarna Wilson Palacios och Luka Modric. De ersattes av Jermaine Jenas och Nico Kranjcar. Med tanke på alla skador och cuptied-spelare ställde Spurs upp med det bästa möjliga laget. Snudd på ordinarie a-lagsspelare hela vägen.

Spurs, för dagen klädda i helblått, tog direkt initiativet i matchen och skapade ett antal riktigt fina chanser där David Bentley stod för bra spel på sin högerkant. Jermain Defoe kändes pigg för dagen men målen uteblev. Leeds kontrade med jämna mellanrum och spelet växlade snabbt. Dock kontrollerade Spurs händelserna och Gomes var trygg i målet. I anfallen fick Kranjcar slita hårt på sin vänsterkant för att komma fram och de chanser Spurs skapade från vänsterkanten kom huvudsakligen via Gareth Bale. På högerkanten såg det lättare ut med en för dagen nyservad Bentley-motor ständigt spinnandes med alla cylindrar på högvarv (ja ni fattar…).

Spurs attackerade Leedsmålet med vilja och furiositet, precis så som vi vill att Spurs ska göra. Det var chanser från höger och vänster och deflections från försvarande ben som Ankergren räddade fantastiskt bra och tankarna fördes till 'åh nej, låt inte detta bli en Myhill målvakts-match'! Dels för chansen som gick via Leedsförsvarare, men även friläget Defoe hade. Ska Spurs inte kunna göra mål ens på frilägen?

I 37:e minuten visade det sig att Defoe inte är kallare i sitt målgörande än en fjordlax i Norge utan kunde stöta in 1-0 efter fint förarbete av David Bentley. Bentley som känns pånyttfödd och har hittat sin groove igen på sin högerkant visade med sitt förarbete att han är villig att kämpa för sin plats i startelvan.

Halvleken slutade ungefär som man kan förvänta sig att slutet av en match ska sluta, med press från det lag som ligger under. Mycket riktigt, Spurs slappnar av och tillåter motståndarna komma in i matchen igen. Gomes tvingas till en fantastisk räddning efter en nick från nära håll, men skulle ändå trots bra spel få se sig besegrad innan halvleken var över. Leeds arbetade hårt och satte press mot Spurs mål och det resulterade till slut i att de kunde kvittera. Leeds kvitterar med en minut kvar av övertiden på första halvlek i en situation som innehöll inte bara en utan två och även tre eller till och med fyra vitklädda i en offsideposition. Domaren dömer om än felaktigt och 1-1 var ett faktum.

Att Harry lät spelarna får veta att de levde tar jag för givet eftersom Spurs kom ut som ett nytt lag i de första tio minutrarna av andra halvleken. Allt vi vill se med Spurs verkade finnas i spelarna ben och sinnen, 'To dare is to do' och allt det vi VILL se. Det var offensiv kreativ fotboll och flera bra lägen som borde resulterat, men som tyvärr inte resulterade.

Niko Kranjcar kom ut i andra halvlek som en ny spelare. Under de första 45 minuterna hade han knappt synts till annat än vid fasta situationer, men visade nu att han är är 'super-Niko'. Dock fick man känslan av att Spurs hade bränt sina bästa intentioner under inledningen av andra halvleken och återigen infann sig den där obehagliga känslan av att 'nu kommer Spurs bli nästa offer till Leeds 'FA-Cup-glory-jakt'.

Leeds kämpade för att ta över matchen och de kom fram till ett par relativt farliga lägen, men inget som egentligen hotade på riktigt. Som Spurssupporter kan man aldrig vara helt säker oavsett om motståndet heter Manchster United eller Leeds United.

Spurs låter dock inte detta vara något som hindrar deras offensiv, utan de pushar på för ett ledningsmål. Bentley visar stort hjärta och tar t.o.m. ett gult kort i offensivt straffområde.

Tottenham var de som gjorde mål, men som inte skulle godkännas. Defoe vinkades av för offside som endast linjemannen såg. Reprisbilderna visar klart och tydligt att Defoe för en gångs skull INTE var offside. Frustrationen var stor eftersom vi ändå är Spurs och Leeds 1-1 kvittering var minst sagt tveksam.

Minutrarna som gick var ett ställningskrig på mitten där varken Spurs eller Leeds fick ordning på spelet offensivt. Det var dock Spurs som fick vara det laget som skulle få jubla tidigast efter det att Defoe återigen hittade målet med sitt 1-2 mål. Fint förarbeta av Jenas (hör och häpna) och fram för allt Bentley resulterade i att Defoe från nära håll kunde styra in ledningsmålet för Spurs.

Efter Defoes ledningsmål trodde man som vanligt att Spurs skulle falla tillbaka i leråkern som utgårde planen på Elland Road, men i stället såg vi ett Spurs som stod upp och krigade om att behålla kommandot i matchen. Leeds försökte komma in i matchen igen med ett dubbelbyte, men det visade sig vara utan påverkan på spelet. I stället var det Spurs som tog tag i matchen igen och kontrollerade på ett sätt som kändes tryggt, men som ändå gav utrymme för viss oro. Spurs är aldrig längre ifrån katastrof än ett dåligt domslut eller en huvudlös brytning av en försvarare.

Bale fortsatte sin fantastiska match längs vänsterkanten genom att servera Crouch ett precist inlägg som den långe gängliga förvaltade med att nicka i ribban. Ett 3-1 mål i 85e minuten hade smakat mumma, men skulle utebli. Man fick känslan av att Huddlestone kämpade hårt i mitten och egentligen hade behövt mer hjälp än den Jenas erbjöd. Ett byte på Jenas mot Palacios hade inte skadat i det här läget, där vinsten av mittfältet var ett måste för att hålla den sköra 2-1 ledningen.

Leeds fick inte helt oväntat ny luft under sina norra-englands-vingar under de sista minuterna och kom nära efter en frisparkssituation, men chansen gick om intet efter det att Bromby nickat över.

Vi börjar bli vana med den här situationen. Oavsett motstånd får motståndarna tillåtelse att föra spelet när Spurs leder, vilket på sikt är oerhört störande som supporter och kommer visa sig vara fatalt i jakten på fjärdeplatsen. Leeds tillåts ha mer boll och press och läget från första mötet på White Hart Lane känns igen. 2-2 hänger i luften oavsett om det är ett korrekt mål, huvudlöst försvarsspel, domarmissar eller inte. Leeds pressar på, men det är ett motlägg som ger Spurs FA-Cup glory på onsdagskvällen.

En boll in i Spurs straffområde rensas av Bale och bollen flyger upp mot Defoe och en ensam Leedsförsvarare vid mittlinjen. Defoe är den som bedömer bollbanan bäst och kan avancera ensam mot målet från 40 meter från mål. Defoe lyckas peta bollen bredvid Ankergren för att sedan stöta in bollen i mål för 3-1 och säkra Spurs seger i den tredje av totalt fyra övertidsminuter.

Ska man dra någon analys av matchen är temat: Bentley! Han visar att han vill spela fotboll. Han visar att han kan göra det bra. Han arbetar hårt både offensivt och defensivt och har en precision i sina inlägg som vi visste att han hade i sig när han kom till Spurs en gång i tiden. Med en Bentley i den formen han är nu, Lennon som varit fantastisk under hösten, Modric som är en trollkar och Kranjcar som var Spurs bästa spelare under 5-6 matcher under december har Harry angenäma problem i beslutet om vem som ska spela på vad jag anser är ett av ligans bästa mittfält.

Självklart kan man inte säga något annat än att Defoe var fantastisk med tre mål. Eller kan man? Trots tre mål var det ett par lägen där landslandsanfallaren lämnade mer att önska. Dock, tre mål och ja, du ÄR en hjälte!

Noterbart är att Spurs inte gör ett enda byte under 90 minuter! Personligen hoppas jag att Harry ångrar sitt byte av Bentley mot Jenas i senaste matchen mot Birmingham och inser att bryt inte ett lag som spelar bra ihop bara för att göra ett byte för bytandets skull.

Övriga som ska nämnas med heder från matchen är Bale, Huddlestone, Dawson, Bassong och Crouch.

Laguppställning Tottenham Hotspur
Gomes
Corluka-Bassong-Dawson-Bale
Bentley-Huddlestone-Jenas-Kranjcar
Defoe-Crouch

Avbytare:
Ben Alnwick , Dorian Dervite , Ryan Fredericks , Luka Modric , Wilson Palacios , Danny Rose , Dean Parrett

Mål:
Tottenham Hotspur: Defoe (37, 73, 93)
MOTSTÅNDARE: Bacchio (46)

Mål/sammandrag

Varningar:
Tottenham: Bentley
Leeds United: Johnson, Beckford

Publik: 37 704

Tottenhams bäste: David Bentley

Spelarbetyg (1-10):
Gomes 8 – Stabil och visade att han är en riktigt riktigt bra målvakt
Bale 8 – Mycket av spelet gick på motsatt kant, men han visade bra spel både defensivt och offensivt.
Dawson 7 – Stabil och städade framför Gomes.
Bassong 7 – Stabil och var även farlig framåt i början av matchen.
Corluka 6 – Syntes knappt i matchen. Bentley dominerade högerkanten.
Kranjcar 6 – Syntes inte första halvlek, men var riktigt bra i andra.
Huddlestone – 8 – Var dominanten på mitten och arbetade hårt med osynlige Jenas som partner.
Jenas 5 – Ja, vad ska man säga? Osynlig, men arbetar antagligen hårt. Fint förarbete offensivt, men vi vill se mer!
Bentley 9 – Fantastisk på sin högerkant! Tekniskt fint arbete och inlägg kombinerat av hårt arbete. "T'riffic player' som Harry hade uttryckt det.
Defoe 9 – Efter tre mål kan man inte få ett annat betyg än 9.
Crouch 8 – Så många nickdueller han vinner, så mycket bevakning han drar på sig går inte att överskatta. Värdefull för Spurs!