Tottenham Hotspur senast spelade Europacupen, dåtidens motsvarighet till Champions league. Hur såg världen ut när det senast begav sig?
Till att börja med var det en tid som andades framtid. Det var en ny era, en ny tid med nya möjligheter. En ny generation hade vuxit upp under 50-talets glada dagar, fria från kriget som ärrat den tidigare generationen och var nu de som tog sig ut i arbetslivet runt om i världen. Tjänstesektorn började växa och nya typer av jobb växte fram. Det här var en tid då man talade om "personal computers" för första gången i media, något som är en självklarhet för oss 48 år senare. Att Tottenham Hotspur spelar i Champions league har inte varit lika självklart. Något som var mer självklart var att klädsel oavsett sammanhang innebar kostym och hatt, nästan utan undantag.
Det var också en tid då folk, förutom att de körde bil på vänster sida av vägen, även trädde en nylonstrumpa över sina TV-apparater i tron att de skulle få färg-TV hemma. Ingetdera var en särskilt bra idé. 1962 var även ett år då två giganter under 60-talet gjorde sina första avtryck i populärkulturen i och med att The Rolling Stones bildades och Beatles spelade in sin första singel "My Bonnie".
En annan popikon, fast på ett annat sätt, skapar historia med sitt sätt att skapa konst när Andy Warhol ställer ut sitt berömda konstverk med Campbells soppburkar för första gången. Warhol myntade uttrycket "In the future everyone will have their fifteen minutes of fame" och ser man till hans avtryck själv i konsten varar det åtminstone 48 år och jag tror inte det kommer räcka. På klassiskt tv-övergång-manér ta oss från Warhol till Marilyn Monroe, mellanlandar vi i att Warhol gjorde en klassisk tavla med just Monroe, som hon dock aldrig fick chansen att se, då hon gick bort 4 augusti efter ha tagit en överdos av sömntabletter.
USA's president 1962 var John F Kennedy och han tillsammans med NASA satte upp ett ambitiöst mål att landa en man på månen innan årtiondet var över. Samma dag förlorade Tottenham hemma mot Wolves med 2-1. Det talet symboliserade framåtandan i samhället. Kan man landa på månen, kan man göra vad som helst! Tidigare under februari månad hade John Glenn blivit den förste amerikanen i rymden när hans Friendship 7 farkost gick i omloppsbana runt jorden.
Dagen efter Glenn flugit runt jorden, spelade Tottenham 0-0 borta mot Aston Villa och om det var två trötta lag som suttit uppe hela natten för att följa Glenn i omloppsbana eller om det var andra omständigheter som resulterade i att matchen blev mållös är svår att gissa sig till. Samma år som Tottenham Hotspur vackert spelade sig fram till lagets senaste ligaseger byggdes Berlinmuren för att skilja öst och väst åt. En symbol för det stängda Europa, en tydlig ogenomtränglig barriär som skulle hållas stängd ända från 1961 till 1989 när muren föll en kall novemberkväll.
Om Berlinmuren är en symbol för det stängda Östeuropa är Kuba-krisen en symbol för Kalla kriget som pågick. Sovjetunionen och Kuba hade redan tidigare ingått i en samarbetspakt, vilket resulterade i att Kuba lät Sovjet att placera ut missiler endast ett fåtal mil från USAs kust. Ett maktspel mellan USA och Sovjet var ett faktum och hela världen stod stilla under sju dagar i väntan på vad som skulle hända mellan dessa två kärnvapenbestyckade nationer. Sovjet backade ur och monterade ner sina missilramper på Kuba. Aldrig har världen varit så nära ett kärnvapenkrig som då. Under veckan då världen höll andan för vad som skulle kunna hända, spelade Tottenham underhållande fotboll och vann sina två matcher mot Aston Villa och Manchester City med 4-2 i båda matcherna där bl a. Jimmy Greaves gjorde tre mål på två matcher.
1962 var också ett år när pucken "gliiiiider in i måååål" ivrigt påhejad av Lennart Hyland när Sverige vann VM-finalen mot Kanada i ishockey. Troligen hade Tottenhamspelarna suttit uppe sent för att se sändningarna från Colorado eftersom de förlorade hemmamatchen mot Ipswich Town dagen efter. Tack för stödet grabbar, men tappa poäng hemma mot Ipswich kan inte ha varit manager Bill Nicholsons plan.
För Tottenham var 1962 ett mycket bra år. Även om laget inte lyckades att upprepa bedriften från året innan med att vinna The double (ligan och FA-cupen) slutade laget på en hedrande tredje plats i ligan och lyckades även vinna FA-cupen, där Burnley besegrades i finalen med 3-1 inför 100.000 åskådare. Dessutom vann Tottenham Charity shield.
I Europacupen var det även där mycket mycket nära en stor framgång. Efter segrar mot Gornik Zabrze, Feynoord och Dukla Prag hade Tottenham nått semifinal där Benfica stod för motståndet. 3-1 förlust i första mötet i Lissabon följdes upp med 2-1 seger hemma, i en match som Tottenham var nära att vinna med 3-1. Spurs-Benfica returmöte på White Hart Lane
Senast Tottenham spelade Champions league var Harry Redknapp en 15-åring som två år senare skulle få sitt första kontrakt som proffsspelare i West Ham. Idag en luttrad manager på 63 år som förhoppningsvis tar Tottenham längre än Nicholson lyckades 48 år sedan.
Så tänk er tillbaka i en tid där Berlinmuren var nybyggd…. där bilar körde på vänster sida även i Sverige… en tid där färgt-TV var ett par år bort (om man inte trädde en nylonstrumpa över den då)… där biopubliken för första gången fick höra meningen "Bond… James Bond"…. en tid när Vietnamkriget ännu inte börjat på allvar… en tid när Tottenhamsupportrar världen över aldrig skulle kunna tro att det skulle dröja 48 år förrän det vackra laget från norra London skulle spela Champions League igen.
Att det var för länge sedan, det kan vi alla vara överens om, varken du som läser detta eller jag som skriver det vill sitta om 48 år och skriva en likadan artikel om hur livet såg ut 2010 när Tottenham senast spelade i Champions league.
Njut av tiden vi har framför oss! Spurs är återigen ett Champions league lag!
Lämna en kommentar