Premiären är avklarad. 2-2 borta mot Werder Bremen ger mersmak inför fortsättningen i Champions League – även om det kunde varit än bättre.

It's the Tottenham way… 2-2 borta mot Bremen är ett resultat jag hade köpt rakt av före avspark – Dawson borta, Defoe skadad, Gomes likaså, och Modric klarade inte sin sena hälsokoll. 2-2 borta mot våra främsta(?) konkurrenter om andra(?)platsen i Champions Leagues grupp A. Det är inte illa. Men det såg ju ut att kunna bli så mycket mer, det kanske borde ha blivit mer, men det kunde också ha slutat med absolut ingenting.

Precis som matchen i stort var den första halvleken en typisk Tottenhamhalvlek – från nervositet till glädje, till ännu mer glädje och så tillbaka till nervositet igen. För den där 1-2-reduceringen av Almeida kom ju så onödigt. Stora delar av första halvleken ägde vi matchen fullständigt. Bale var kung – kom ständigt runt på vänsterkanten, avlossade både tunga skott och nickar och slog inlägget som ledde till vårt första mål. Det första målet som kom redan i den 12:e minuten – Assou-Ekotto slog en perfekt lyftning i djupled som Bale snappade upp och slog snett inåt bakåt som bara han kan. Och hade inte Pasanen slått in den i eget mål så hade Crouch gjort det. Crouch fick vänta i sex minuter till innan han blev Tottenhams förste målskytt i Champions League. På ett perfekt inlägg av Van der Vaart var det bara för Crouch att nicka in bollen i bortre burgaveln. Så snyggt, så lätt. Och det kunde varit mer. Bale tvingade fram farliga returer både en och två gånger, och Bremen kom ingenstans då vi spelade kompakt, med hög press och faktiskt vann bollen oftare än vi tappade den. Bremen var chockade och gjorde ett offensivt byte redan i den 37 minuten. Ett byte som tyvärr fick effekt då vi sakta men säkert började släppa in tyskarna i matchen igen. Och det straffade sig strax före paus då Assou-Ekotto slog sin i princip första dåliga träff för kvällen. Inkastet som följde gav Bremen tillfälle att måtta ett inlägg mot Almeida – ett inlägg som varken King eller Assou-Ekotto kunde rå på och Almeida satte med pannan dit reduceringen från kort avstånd. En nervös andrahalvlek var att vänta.

Nervositeten förbyttes snabbt i en dubbel suck. Två minuter in i halvleken stod vår backlinje och sov när den lille kvicke Marin ostört fick prickskjuta in 2-2. Ytterligare två minuter senare tvingades Van der Vaart bryta och Keane ersatte. Plötsligt kändes vårt anfall inte riktigt lika sexigt, och två djupa suckar på rad var på sin plats. Så mycket spännande hände egentligen inte sen i den andra halvleken, trots att man fick hjärtat i halsgropen ibland då Marin kom loss. Bremen satte mycket högre press mot oss vilket ledde till mer slarv från vår sida. Lennon och Corluka fortsatte att spela medelmåttigt till rent ut sagt uselt på högerkanten och när Bale började tröttna på vänsterkanten gjorde hela laget det. Vi hade gått från drömstart till att spela för 2-2 – vi saktade ner spelet, vände ofta hemåt och bytte in Palacios mot Lennon på högerkanten. Trots det lyckades vi vaska fram ett par riktigt heta chanser på slutet, men bollen ville inte in. Vår chans till seger hade vi när vi borde ha gjort ytterligare mål under våra lysande första 40 minuter.

Så, hur ska man då sammanfatta det här när besvikelsen och lättnaden liksom har lagt sig till ro tillsammans i magtrakten? Hur ska man blicka framåt? Varför inte såhär; Tottenham har tagit sin första poäng i Champions League. Vi gjorde det borta mot ett mycket bra lag och vi har alla chanser i världen att ta oss vidare från den här gruppen – en grupp som är så jämn den kan bli efter 2-2 även mellan Twente och Inter – ett resultat som visar att vi kan ta poäng mot alla lag, men även tappa dem. Får vi tillbaka Modric snart, Lennon hittar tillbaka till sin form från ifjol, och Van der Vaart kommer in mer i matchtempo och i vårt spel så har vi ett riktigt bra läge. Så länge som Van der Vaart var på planen idag (nästan iaf) så spelade vi riktigt riktigt bra. Och det här kan faktiskt bli riktigt riktigt bra. Två tappade poäng, men också en vunnen – Tottenhams första på vägen mot avancemang i Champions League.

Tottenham:
Cudicini
Corluka, Kaboul, King, Assou-Ekotto
Lennon (75), Huddlestone, Jenas, Bale
Van der Vaart(49)
Crouch

Avbytare: Pletikosa, Bassong, Gallas, Kranjcar, Palacios(75), Keane(49), Pavlyuchenko.

Mål:
Werder Bremen: Almeida (43), Marin (47).
Tottenham: Pasanen (OG) (12), Crouch (18).

Varningar:
Werder Bremen: Borowski.
Tottenham: Huddlestone, Jenas.

Domare: Massimo Busacca (Schweiz).

Publik: 40000.

Tottenhams bäste: Gareth Bale.

Spelarbetyg (1-10):
Cudicini 5 – Kan inte lastas nämnvärt för målen. Bra räddningar men också osäkerhet.
Corluka 2 – Tappade bollen, långsam som en sengångare, missade markering. Han kan så mycket bättre. Eller?
Kaboul 8 – Sov, som övriga backlinjen, vid 2-2. I övrigt en klippa och bra ruscher framåt.
King 7 – Stabil, som alltid, men inte riktigt sådär strålande som han kan vara ibland.
Assou-Ekotto 8 – Lysande fram till snedsparken som ledde till reduceringen. Mycket bra samarbete med Bale. Tappade i andra.
Huddlestone 7 – Lugn, trygg, gjorde det man kan förvänta sig av honom.
Jenas 7 – Gjorde sitt jobb bra – som en rörligare Huddlestone idag.
Lennon 4 – En skugga av sitt forna jag just nu, tyvärr.
Van der Vaart 7 – Tröttnade och inte alltid helt synkad med Crouch. Men såna bollar han kan slå, och som vi tappade när han gick ut.
Bale 8 – Tröttnade på slutet – alla andra hade tröttnat långt tidigare. Som vanligt fantastiska löpningar och inlägg.
Crouch 7 – Snyggt 2-0-mål och var på hugget för att sätta fler.
Keane 5 – Inte mycket att jobba med, men sprang och slet och manade på laget.
Palacios – Spelade för kort tid för att betygsättas.