För nästan ett år sedan gjorde Spurs någonting som de inte har gjort sedan dess.
Spurs är det enda laget som inte har gjort detta på nästan ett år. Och till råga på allt har man haft åtta chanser på sig under det gångna året att göra det man inte har gjort på drygt ett år.

Det är dags att låta nionde gången vara gillt, för på lördag bara ska Spurs vinna sitt första Londonderby sedan den 11:e februari 2004, då man slog Charlton Athletic på The Valley.

Preliminära laguppställningar

Crystal Palace FC:

———————————-Gabor Kiraly—————————-

Emerson Boyce—Fitz Hall—Gonzalo Serondo—-Danny Granville

———–Ben Watson—-Michael Hughes——Tom Soares———

Wayne Routledge——————————————-Vassilis Lakis

——————————–Andrew Johnson——————–

Spurs:

———————————Paul Robinson——————————–

Noé Pamarot—Nourredine Naybet—-Ledley King—-Erik Edman

Dean Marney—–Michael Carrick—–Pedro Mendes—-Reto Ziegler

———————-Robbie Keane——Jermain Defoe—————–

Crystal Palace på bortaplan lär nog bli en tuffare nöt att knäcka för Martin Jols mannar än vad man kan förvänta sig.
De visade på White Hart Lane att de kan spela bra fotboll och hade med lite tur ha kunnat plockat med sig alla tre poäng från den matchen.
Visserligen spelade inte Spurs på toppen av sin förmåga i den matchen, men det syns inte när man summerar tabellen.

Förmodligen – och förhoppningsvis – kommer Spurs till Selhurst Park med en brinnande vilja att straffa Palace för att de, inte bara hade mage att knycka en poäng på White Hart Lane, utan dessutom stoppade Tottenhams vinstsvit vid fem raka segrar.

Dessutom spädde Palace på Tottenhams andra imponerande (fast av fel anledning) pågående svit. Laget har på sex försök den här säsongen fortfarande inte vunnit ett Londonderby och senast man besegrade ett annat London-lag i ligan stod det den 11:e februari 2004 överst på tidningarna, då Spurs besegrade Charlton Athletic på The Valley. Det är nästan ett helt år sedan.
Sedan dess har Spurs spelat åtta derbyn med tre oavgjorda och fem förluster som facit.

Tack och lov har inte Palace heller ett helt övertygande facit mot Londonlag och man har dessutom bara vunnit en av sina senaste 12 ligamatcher.

Trots att Spurs går in i matchen med en förlust från senaste matchen, så har laget ändå all anledning att vara optimistiska. Att förlora med 2-0 mot blivande mästarna är ingen skam och om man kan förlora snyggt, så var det definitivt det Spurs gjorde mot Chelsea.
Hade det inte varit för en tveksamt dömd straff samt väldigt smart, men negativ, taktik från motståndarnas manager hade ett slutresultat i genren 0-0 varit ganska rättvist.

Palace åkte också på pumpen senast, men då var det mot betydligt beskedligare motstånd i form av Manchester City, som triumferade med 3-1 på City of Manchester Stadium.

Tyvärr får Martin Jol och Spurs klara sig utan Frederic Kanouté även mot Palace, då han inte blivit kvitt den skada han ådrog sig mot Everton på nyårsdagen.
Inte heller Thimee Atouba eller Rohan Ricketts hinner bli spelklara till på lördag och det bäddar för att Jol ställer upp med samma lag som mot Chelsea.

Jag kan dock tänka mig att Jol vill skyffla om lite på mittfältet och introducera Dean Marney i startelvan, då han är ett naturligare alternativ på högerkanten än vad Pedro Mendes och Michael Brown är. Michael Brown är dessutom avstängd i denna matchen, så det borde inte vara några oklarheter om vilka som delar innermittfältsansvaret.
Även om inte Brown varit avstängs hade jag gärna sett honom börja på bänken. Det må inte vara rättvist, för Brown förtjänar en plats i laget, men är det konkurrens om platserna så är det alltid någon som får stiga åt sidan.
Dessutom är Mendes en bättre bollspelare än vad Brown är och med tanke på att denna matchen bör styras av Spurs så ser jag hellre Mendes än, den defensivt så aggressiva och nyttiga, Brown.

Kan kanske Simon Davies göra comeback i A-laget så här snabbt? Nä, det är nog att hoppas på för mycket, men en Super Si i storform hade verkligen behövts på högerkanten i dagens Spurs.

Apropå högerkanten så blir det intressant att se hur förhandlingarna går mellan Spurs och Crystal Palace angående ett eventuellt köp av unge högeryttern Wayne Routledge.
Spurs har idag (torsdag) bekräftat att man lagt ett bud på Routledge och att man inväntar svar från Palace-ledningen.
Som bekant har Routledge tackat nej till alla former av nytt kontrakt med Palace och är således fri att lämna klubben till sommaren. Om han lämnar till sommaren kommer en tribunal att avgöra vilken ersättning Eagles har att kräva från Routledges nya klubb. Då han är under 23 år gammal säger reglerna att moderklubben har rätt till en ersättning för den skolning spelaren fått i klubben.
Det sägs att det i detta fall kan röra sig om en summa på upp till 1,5 miljoner pund.
Rapporter säger att det är just denna summa som Spurs har erbjudit Palace för 20-åringen och det lär inte Iain Dowie och Simon Jordan gå med på.
I och med att Palaces chanser att även få tillbringa nästa säsong i den engelska fotbollens finrum anses vara betydligt högre med Routledge i laget är det möjligt att Dowie gärna tar en liten ekonomisk förlust på Routledge, då ett förnyat Premier League-kontrakt betyder så mycket mer än ett par hundratusen pund.

Om Spurs bud ligger högre än 1,5 miljoner blir det plötsligt än mer intressant.

Om Routledge lämnas utanför laget på laget, eller rapporteras ha en mystisk skada, ja då kan man ge sig fan på att han är en Spurs-spelare inom kort.

Han kan även lämnas utanför laget om Dowie anser att alla spekulationer har stigit Routledge åt huvudet och har svårt att koncentrera sig på fotbollen. Vid det scenariot är det väldigt troligt att Spurs har en FA-kommitté på sig inom en snar framtid.

Nåja, detta om Wayne Routledge.

Crystal Palace har inga direkta skadeproblem, förutom på klubbens hela finska kontingent bestående av innermittfältaren Aki Riihilahti och vänsteryttern Joonas Kolkka. De båda är givna i startelvan så det får ses som ett stort avbräck för Iain Dowie.
Dessutom saknas fortfarande italienaren Nicola Ventola (nej, inte Jonas Wirmola), men det är osäkert om han hade spelat ändå. Så vitt jag förstår har han inte satt England i brand efter sin flytt från Internazionale, utan bara hunnit göra två inhopp mellan sina skador.

Däremot lär The Eagles andra nyförvärv från Inter, Gonzalo Sorondo, spela och det kanske kan bli kul att se. Speciellt om Jermain Defoe har en bra dag…

Iain Dowie är en av den växande skara managers i Premier League som predikar 4-5-1´s evangelium med tre innermittfältare, två yttrar och en ensam spelare på topp, i detta fallet Andrew Johnson.
Detta är ett system som bygger väldigt mycket på tajt försvarsspel och kontringar, precis som Spurs fick erfara mot Chelsea.
Man ligger djupt i försvarsspelet och överbemannar innermittfältet så att det blir svårt för motståndarna att ha ett ordentligt passningsspel. För eller senare kommer det anfallande laget att tappa bollen och då vänder man spelet antingen med en långboll mot den ensamma anfallaren eller ut på någon av kanterna och fyller sedan på med spelare bakifrån.
Det krävs snabbhet i de främre leden för detta spelsystem och det har Palace i Andrew Johnson och Wayne Routledge, även om de inte riktigt går att jämföras med Chelseas diton.

Det gäller för Spurs att ha tålamod när man spelar mot ett överbefolkat mittfält och det är därför det vore bra att ha två så pass spelskickliga innermittfältare som Michael Carrick och Pedro Mendes på planen, som kan hålla bollen inom laget och fördela ut bollar med fin precision.
Samtidigt finns det en tendes att bildas luckor vid sidan om Palaces innermittfält och bakom yttrarna. En yta som Reto Ziegler kommer att älska att jobba på. Det ger honom utrymme och tid att avancera framåt eller slå precisa inlägg. Av samma anledning ser jag det som en fördel att ha Dean Marney på högerkanten. Han visade mot Everton – även de 4-5-1:or – att han trivs väldigt bra när han får vända upp med bollen och gå mot mål, utmana och skjuta.

Jag tror att Spurs´ revanschlusta och taktiskt briljanta manager kommer att fälla avgörandet i en annars ganska jämn match och Spurs vinner med 0-1. Vad annars?

Av claesoul